Beredskapsrapport: Kulturen – måltavla och motståndskraft

Museer, bibliotek och arkiv har viktiga roller att spela i Sveriges totalförsvar och krisberedskap. De bevarar vårt gemensamma minne, folkbildar och stärker samhällets motståndskraft mot desinformation. De är också naturliga samlingspunkter som i tider av oro både kan förmedla information och ge en känsla av normalitet. Samtidigt är kulturarvet ofta ett mål i konflikter, just för att det utgör en så central del av ett lands historia och identitet.

Kulturen som samhällsbärare i kris och krig

Försvarsberedningen har konstaterat att kulturlivet har en viktig roll i Sveriges totalförsvarsförmåga och att kulturverksamhet så långt det är möjligt ska upprätthållas i krig. Frågan är: hur väl rustade är våra bibliotek och museer för den uppgiften?

Kort om beredskapen i kultursektorn 

1. Mer behöver göras för att skydda museernas kulturarv

Museerna har kommit längre än många andra kulturinstitutioner i sitt förebyggande arbete, men mycket återstår:

• 72 procent uppger att det finns ett visst förebyggande arbete för att skydda fysiska samlingar mot skada eller angrepp men färre än 2 av 10 anser att arbetet är tillräckligt.

• 23 procent menar att det finns säkra platser dit föremål kan förflyttas vid krig. 

• När det gäller digitala samlingar är beredskapen ännu svagare – bara 39 procent uppger att något skydd finns, och 7 procent anser att det är tillräckligt.

Flera museianställda vittnar om brist på resurser och tydliga rutiner, och det finns oklarheter kring hur undanförsel av kulturföremål ska gå till i praktiken.

2. Bibliotekens beredskap för kris eller krig behöver stärkas

Biblioteken har en unik roll i samhället – de finns i hela landet och har högt förtroende hos allmänheten. I kris fungerar de ofta som informations- och trygghetspunkter. Trots det saknas ofta formella beredskapsplaner:

• På folkbiblioteken svarar 37 procent att biblioteket inkluderas i det kommunala beredskapsarbetet.

• Endast 28 procent av de biblioteksanställda svarar att det finns en beredskapsplan för allvarliga kriser och ännu färre, 19 procent, att det finns en plan för krigsfara.

• 37 procent vet inte om det finns en kris- eller krigsberedskapsplan.

Många bibliotekarier beskriver en otydlig ansvarsfördelning och brist på stöd från huvudmännen. Flera uttrycker osäkerhet över att de har fått en krigsplacering men inte vet vad uppdraget innebär.

3. Brist på resurser och tydliga uppdrag bromsar beredskapen i kultursektorn

En orsak till att beredskapsarbetet inte alltid kan prioriteras är att det är nya uppgifter för många kulturverksamheter, samtidigt som de är resurskrävande och komplexa. Det råder också viss oklarhet kring roller och ansvar. En annan orsak är att kostnaderna landar på bibliotek och museer som redan är ekonomiskt och personellt pressade.

• Färre än 1 av 10 av respondenterna anser sig ha tillräcklig kunskap om vad som förväntas vid kris eller krig.

• Endast 4 procent anser att verksamheten har tillräckliga resurser för beredskapsarbete.

• De statliga museerna och biblioteken har skarpare lagkrav på att skydda kulturarvet och har generellt kommit längre i beredskapsarbetet, jämfört med kommunala, regionala och ideella verksamheter.

• I jämförelse med regeringens totala satsningar på försvar och krisberedskap i budgeten för 2026, utgör tillskotten till kulturen bara 0,03 procent. 

Kulturens roll i totalförsvaret

Kulturarvet har klassats som en viktig samhällsfunktion av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det innebär att det är viktigt att både fysiska och digitala samlingar vid museer, bibliotek och arkiv skyddas och att delar av verksamheten upprätthålls vid kris eller krig. 

Utöver att bevara historia och kunskap bidrar kultursektorn till försvarsvilja, sammanhållning och demokrati. Bibliotek, arkiv och museer motverkar desinformation, stärker källtillit och ger människor tillgång till tillförlitlig information. I tider av oro fungerar de ofta som nav i lokalsamhället.

DIK:s förslag för att stärka kulturens roll i totalförsvaret

1. Ge kultursektorn tydliga uppdrag och resurser för att kunna fungera i kris och krig

Kulturinstitutioner måste få uttalade uppdrag och särskilda medel för att kunna ingå i totalförsvarets planering. En större del av de statliga satsningarna på det civila försvaret behöver gå till kultursektorn.

2. Stärk kompetensen och genomför övningar 

Personal på museer, arkiv och bibliotek behöver utbildning i krisberedskap och totalförsvar och det behövs planer för hur verksamheten ska upprätthållas i kris. Regelbundna övningar behöver genomföras i samarbete med länsstyrelser och beredskapsmyndigheter.

3. Inkludera kulturinstitutionerna i kommuners och regioners beredskapsarbete

Bibliotek, arkiv och museer behöver inkluderas i kommuners och regioners beredskapsarbete så att deras roller tydliggörs. Om folkbiblioteken ska fungera som trygghetspunkter måste de få chans att planera och öva utifrån det.

4. Ta vara på kultursektorns förmåga att motverka desinformation

Bibliotekarier, arkivarier och museianställda har nyckelkompetenser inom källkritik och informationshantering. Dessa förmågor måste tas tillvara i arbetet mot informationspåverkan. Samtidigt måste det digitala kulturarvet skyddas genom ökad cybersäkerhet och snabbare digitisering.

Slutsats: Kulturens motståndskraft måste stärkas nu

Rapporten visar att kultursektorn har både vilja och viktiga kompetenser att bidra med till Sveriges totalförsvar – men att tillräckliga förutsättningar ännu saknas. Kunskap, tydlighet och resurser behövs för att skydda vårt kulturarv och våra demokratiska institutioner.

När krisen väl kommer är det för sent att börja planera. Om Sverige ska stå starkt i både fred och krig måste kulturens roll i totalförsvaret stärkas redan nu.

Om rapporten

Fackförbundet DIK har undersökt beredskapen på svenska bibliotek och museer genom två enkäter med totalt 2 572 svarande. 

Läs hela rapporten om beredskapen i kultursektorn här.