Caroline Asserlund har arbetat i sju Är som skönlitterÀr bibliotekarie pÄ Almedalsbiblioteket i Visby. Under det senaste Äret har hennes vardag förÀndrats nÀr krisberedskap har hamnat högst upp pÄ regionens agenda. Biblioteken har ocksÄ fÄtt en nyckelroll som regionala informationspunkter.
â Det Ă€r till oss medborgarna ska vĂ€nda sig vid ett lĂ€ngre strömavbrott eller problem med vattenförsörjningen. Hela Gotland pratar om beredskap och hĂ€r Ă€r fokuset extra stort pĂ„ grund av vĂ„rt geografiska lĂ€ge, sĂ€ger hon.
Biblioteken i beredskap â kunskap som samhĂ€llsskydd
Det Àr bara omkring tvÄ mÄnader sedan som Gotland drabbades av tvÄ omfattande strömavbrott inom loppet av tio dagar. Första gÄngen, i slutet av augusti, berodde det pÄ en trasig markkabel och andra gÄngen var det ett blixtnedslag. I bÄda fallen blev alla hushÄll pÄ ön utan elektricitet.
âSom âturâ var skedde det pĂ„ natten. Om det hade hĂ€nt pĂ„ morgonen skulle vi pĂ„ biblioteken ha hamnat i ett skarpt lĂ€ge. Jag kĂ€nner ocksĂ„ ett stort ansvar i mitt dagliga arbete att vara uppmĂ€rksam pĂ„ allt, frĂ„n mejl till besökare pĂ„ biblioteket, sĂ€ger Caroline Asserlund.
âVi mĂ„ste kunna sĂ„lla i informationsflödetâ
Samtidigt som beredskapsfrÄgorna vÀxer i betydelse, krymper dock tiden för kÀrnuppdraget: litteratur, lÀsfrÀmjande och samlingsvÄrd.
â Fokus pĂ„ beredskap Ă€r viktigt, men resurserna rĂ€cker inte till för allt. VĂ„ra samlingar behöver vĂ„rdas och uppdateras, men det hinns inte med. Det blir ocksĂ„ svĂ„rare att göra mitt grunduppdrag, som Ă€r det lĂ€sfrĂ€mjande arbetet, om vi inte har adekvata och frĂ€scha samlingar, sĂ€ger Caroline Asserlund och tillĂ€gger:
â Det drabbar i sin tur vĂ„ra kunder, som Ă€r medborgarna, och inte minst i en kris Ă€r det viktigt att alla kan ta till sig informationen.
Hon har inte fÄtt nÄgra nya arbetsuppgifter pÄ grund av beredskapsarbetet, Àven om hon deltog som bibliotekens representant under den nationella beredskapsveckan. Det som tar mest tid Àr att hÄlla sig informerad och uppdaterad.
â Att kunna bedöma vad som Ă€r sant och falskt Ă€r en del av beredskapen. Vi bibliotekarier har en viktig roll i informationsflödet. I en kris kommer mĂ€nniskor att söka svar hos oss. Vi behöver förstĂ„ hur pĂ„verkansoperationer fungerar och kunna hjĂ€lpa invĂ„narna att sĂ„lla i informationsbruset, sĂ€ger Caroline Asserlund.
Facket kan vara en starkare resurs i beredskapsarbetet
Som lokalfacklig och skyddsombud ser hon ett behov av mer stöd, bÄde frÄn arbetsgivaren och frÄn fackförbundet DIK.
â Jag skulle önska mer konkret information och vĂ€gledning. Det hĂ€r Ă€r en stor omstĂ€llning, och vi behöver kĂ€nna oss trygga i vĂ„ra uppdrag, sĂ€ger hon.
Hon menar att mycket ansvar nu vilar pÄ lokala chefer och kommunledningar. PÄ Gotland har bibliotekschefen involverats i alla beredskapsgrupper. NÄgot Caroline tycker borde vara en modell Àven för resten av landet.
Fröbiblioteket â lokal resiliens i praktiken
För Caroline Àr ocksÄ matförsörjning en hjÀrtefrÄga. Hon ansvarar för Gotlands fröbibliotek, dÀr invÄnare kan byta fröer och lÀra sig om odling. Ett konkret exempel pÄ hur biblioteken kan stÀrka lokalsamhÀllets resiliens.
â Gotland har vattenbrist nĂ€stan varje Ă„r. Jag försöker ta reda pĂ„ de mest hĂ„llbara bevattningsmetoderna, till exempel droppbevattning styrd av solceller. Det lĂ„ter kanske litet, men sett ur beredskapssynpunkt Ă€r det stort. Det handlar om att kunna försörja sig lokalt, sĂ€ger hon.
Kultursektorns roll i totalförsvaret
Ăven forskaren Anna McWilliams, arkeolog vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), lyfter kultursektorns betydelse i totalförsvaret. Hon undersöker bland annat varför kulturarv blir mĂ„l i krig och varför skyddet av det Ă€r centralt för samhĂ€llets motstĂ„ndskraft.
â Syftet med att angripa kulturarv varierar. En anledning till att IS förstörde kulturarv var att skapa uppmĂ€rksamhet. Ryssland, dĂ€remot, vill rĂ€ttfĂ€rdiga kriget mot Ukraina genom att förstöra ukrainska kulturarv och dĂ€rmed förneka landets historia och identitet, sĂ€ger hon.
Att förstÄ och vÀrna kulturarv Àr enligt Anna McWilliams en del av att bygga ett resilient samhÀlle.
â Det handlar om hur vi kan göra oss mindre sĂ„rbara och stĂ„ starkare i en kris. Om vĂ„r identitet Ă€r starkt knuten till vissa platser eller föremĂ„l kan förlusten bli förlamande. DĂ€rför mĂ„ste vi bĂ„de definiera och skydda vĂ„rt kulturarv, sĂ€ger hon.
De fyra hoten mot kulturarvet i kris och krig
I sin forskning har Anna McWilliams identifierat fyra centrala hot mot kulturarvet: fysisk förstörelse, stöld, cyberattacker och pÄverkan.
â I dag Ă€r mycket av kulturarvet digitalt, i register och arkiv. DĂ€rför Ă€r Ă€ven cyberhot en realitet. PĂ„verkan i form av hat, hot eller försök att styra berĂ€ttelser Ă€r ocksĂ„ en del av bilden, sĂ€ger hon.
Samverkan nyckeln till ett resilient samhÀlle
Anna McWilliams Àr ofta ute och förelÀser för myndigheter och organisationer. PÄ bokmÀssan deltog i en paneldebatt arrangerad av DIK. Hon ser det som ett sundhetstecken att samhÀllsinstitutioner, som biblioteken, pratar mycket om beredskap sÄ lÀnge det inte gÄr ut över kÀrnverksamheten.
â Mycket av det arbete som redan görs i biblioteken, som kĂ€llkritik, informationskompetens och demokratiarbete, Ă€r just det som stĂ€rker samhĂ€llet i en kris. Det Ă€r i fredstid man bygger upp den motstĂ„ndskraft som behövs i krig, sĂ€ger hon.
Hon betonar ocksÄ att Försvarsmakten, lÀnsstyrelser och kultursektorn behöver samarbeta mer för att identifiera och skydda vÀrdefulla kulturmiljöer.
â Nu nĂ€r Sverige Ă€r medlem i Nato mĂ„ste vi veta vad vi har som Ă€r vĂ€rt att skydda och inte bara byggnader, utan ocksĂ„ vĂ„ra berĂ€ttelser, vĂ„ra vĂ€rden och vĂ„r kunskap, sĂ€ger Anna McWilliams.