Diagrammet visar hur ofta DIK:s medlemmar inom kommunikationsbranschen använder AI i arbetet.
De som jobbar med kommunikation använder AI betydligt mer än andra yrkesgrupper
Undersökningen visar att 93 procent av DIK:s medlemmar som arbetar inom kommunikationsbranschen använder AI-verktyg i sitt arbete. 28 procent använder AI dagligen och 34 procent gör det några gånger i veckan.
AI-användandet är högt bland kommunikatörer i alla sektorer, men allra högst i privat sektor – där är det 46 procent som använder AI på daglig basis och bara 5 procent som aldrig använder AI-verktyg i jobbet.
AI-användandet är något lägre bland de som arbetar inom statliga verksamheter – där är det ungefär 11 procent som aldrig använder AI-verktyg i arbetet. Skillnaderna mellan sektorer är alltså relativt små.
Det höga AI-användandet bland kommunikatörer sticker ut jämfört med arbetsmarknaden i stort. Enligt Internetstiftelsens studie Svenskarna och internet 2025 uppger ungefär tre av tio förvärvsarbetande i Sverige att de använder AI-verktyg i arbetet. Bland tjänstemännen är siffran drygt fyra av tio.
Not: Respondenterna har kunnat välja flera svarsalternativ.
Ett hjälpmedel snarare än en ersättare
Det kommunikatörerna främst använder AI-verktygen till är att generera eller redigera text och som bollplank för idéer. Det är också många som använder det för översättning, att ta fram planer och strategier och för analys.
I fritextsvaren i enkäten beskriver många att AI avlastar arbetet på olika sätt, till exempel vid översättningar, sammanfattningar och textbearbetning. Många ser AI som ett värdefullt bollplank som kan ge idéer eller inspiration.
”Mycket bra för att göra research inom områden och ha som bollplank. Att få synonymer och översätta texter. Men viktigt att dubbelkolla fakta. Händer inte sällan att information är helt fel.”
Samtidigt anser många att AI-verktygen än så länge håller för låg kvalitet, inte minst när det gäller att generera bilder, rörligt material och presentationer. Många skriver att det även för texter krävs en hel del handpåläggning och faktagranskning av genererat material och att detta behöver göras av någon som kan ämnet och kommunikationshantverket.
”Det är ibland min bästa kompis som ensam kommunikatör i en stor förvaltning. Men det krävs erfarenhet och kunskap för att prompta bra och för att redigera det man får ut. AI har inte samma kunskap om sakfrågan, målgruppen eller tonaliteten.”
Flera beskriver också att arbetsgivare förväntar sig att man ska kunna arbeta snabbare och leverera mer när man kan ta hjälp av AI, och att den tid som krävs för att kvalitetssäkra AI-genererat material underskattas.
”Mest fördelar, men på samma sätt som tiden att ta fram material till sociala medier underskattas, förväntas AI göra att jag magiskt hinner med mycket mer.”
Not: Respondenterna har kunnat välja flera svarsalternativ.
Många efterlyser riktlinjer och fortbildning om AI
De vanligaste hinder som de som jobbar med kommunikation ser för att använda AI-verktyg mer är att man inte litar på resultatet i AI-genererat material och säkerhetsaspekter, till exempel GDPR. Ungefär var tredje respondent uppger att det finns en otydlighet i organisationen kring hur AI får användas och att kunskapen om AI är för låg.
”Det behövs tydligare riktlinjer från organisationen för när och hur det ska användas. Orolig för att råka dela information som inte bör delas.”
I fritextsvaren blir det tydligt att användandet och riktlinjerna varierar kraftigt mellan olika verksamheter – några får inte använda AI alls, en del uppmuntras att använda AI och har tydliga policyer kring vad som gäller, medan det för andra är det helt upp till den enskilde hur AI-verktygen används. Flera skriver att de endast får tillgång till gratisversioner av AI-programmen vilket gör att de inte kan använda AI i den utsträckning som de skulle vilja.
”Arbetsgivaren har sagt nej till oss att använda AI än så länge. Det ska först utvärderas och arbetet går väldigt långsamt. Väldigt frustrerande. Känner mig stressad av att inte få hänga med, testa och utveckla mina kunskaper och hur jag i min roll kan nyttja AI.”
Många efterfrågar tydliga riktlinjer och gemensamma strategier för hur verktygen ska användas, samt mer kompetensutveckling och tid för att hinna lära sig verktygen.
”Brist på tid, utrymme och kompetensutveckling inom området. Man förväntas sätta sig in i alla nya verktyg på egen tid eller utöver sina arbetsuppgifter.”
Många uttrycker också oro för att AI har en negativ miljöpåverkan (hög energiförbrukning/resursanvändning), för att känslig information kan hamna i fel händer och osäkerhet kring hur AI förhåller sig till upphovsrätt.
”Utifrån hållbarhet och miljöpåverkan är det inte så bra. AI förbrukar oerhörda mängder energi och genererar stora utsläpp.”
DIK:s krav för en ansvarsfull utveckling och användning av AI
DIK ser positivt på att AI kan underlätta och avlasta medlemmarnas vardag och arbetsbelastning. En grundförutsättning för att det ska fungera bra är att arbetstagarna får den fortbildning de behöver och att det finns tydliga riktlinjer för hur AI ska användas på arbetsplatsen. Det behövs också insatser på samhällsnivå. DIK kräver bland annat:
Arbetsgivare och fack ska gemensamt ta fram policyer för hur AI ska användas på arbetsplatsen på ett ändamålsenligt sätt. Medarbetare och fackliga representanter har rätt till insyn, inflytande och samverkan i förändringar kopplade till AI precis som i andra stora förändringar och beslut.
Arbetsgivare ska avsätta tillräcklig tid och budget för kompetensutveckling så att medarbetarna kan ställa om till nya arbetsuppgifter, arbetssätt och verktyg. Planer för detta ska tas fram i samverkan med fackliga representanter.
Regeringen och utbildningsanordnarna måste säkerställa att det finns bra system för omställning och fortbildning. Bland annat genom att säkra ett brett, relevant och flexibelt utbud av kompetensutveckling som går att kombinera med arbete.
För att säkra en ansvarsfull, transparent och rättssäker hantering av AI krävs tydliga regleringar, både på nationell nivå och på EU-nivå. När AI används i offentligt beslutsfattande ska alla beslut och motiven bakom dessa gå att förstå och följa, och det ska vara tydligt vem som är ansvarig för besluten.
Läs mer om DIK:s ståndpunkter om AI här.
Om undersökningen och de som svarat
Undersökningen bygger på en enkät bland DIK:s medlemmar som arbetar inom kommunikationsområdet. Enkäten genomfördes 1–30 september 2025. 1 567 personer svarade och svarsfrekvensen var 31 procent.
Bland de som svarat på enkäten arbetar 33 procent i privat eller ideell sektor, och 67 procent i offentlig sektor. En tredjedel av respondenterna arbetar inom staten. Majoriteten av respondenterna har arbetat med kommunikation i mer än tio år.
57 procent av respondenterna har titeln kommunikatör. Andra vanliga titlar är kommunikationsstrateg, kommunikationschef, webbredaktör, grafisk formgivare, art director, copywriter, projektledare, kommunikationsspecialist, UX-designer, UX-writer eller kommunikationsansvarig.