Gå till innehåll

Tjänstledighet

Här finns vanliga frågor om tjänstledighet Undrar du något mer? Tveka inte att kontakta oss på fraga@dik.se.

Vad ska jag tänka på när jag vill vara tjänstledig?

Svar: Om du ska ta ledigt för studier behöver arbetsgivaren godkänna detta. Har arbetsplatsen kollektivavtal kan dessa ange vad det är för villkor som gäller. I annat fall har en arbetsgivare rätt att skjuta upp ledigheten i upp till ett halvår.

Ett tips är att ansöka om tjänstledigt för att studera i samband med att du söker en utbildning. Du kan formulera din ansökan så att den är kopplad till din antagning. Kommer du inte in på utbildningen behöver du ingen tjänstledighet.

Det finns ingen bestämd tid för när ansökan ska göras för studieledighet. Det rekommenderas dock att ansökan skickas in i god tid innan studierna börjar eftersom arbetsgivaren har rätt att skjuta upp den begärda studieledigheten.

Om arbetsgivaren väljer att skjuta upp den begärda studieledigheten ska arbetstagaren meddelas om detta och anledningen till beslutet, enligt 4 § studieledighetslagen.
Kontakta HR för att veta mer om vad som gäller på arbetsplatsen.

Har jag rätt till löneförhöjning under tjänstledigheten?

Svar: Tjänstledighet innebär att du är ledig utan betalning. Kollektivavtal omfattar normalt inte någon rätt till löneförhöjning under eller efter tjänstledighet. Om det inte är reglerat i kollektivavtal eller lönepolicy går det inte att hävda någon sådan rätt. Du kan självklart alltid hålla en dialog med din arbetsgivare om du anser att det är något du i ditt fall bör ha rätt till på grund av omständigheterna i ditt specifika fall och ge förslag på att du vill ha en viss löneförhöjning.

Har jag rätt att vara tjänstledig från min nuvarande anställning så jag kan testa ett nytt jobb?

Svar: Du har ingen laglig rätt att vara tjänstledig för att jobba hos en annan arbetsgivare. Däremot kan du alltid prata med din arbetsgivare om möjligheten till tjänstledighet för att testa på annat jobb.

Arbetar du i statlig sektor har du enligt kollektivavtal rätt till ledighet för att arbeta inom samma kollektivavtalsområde, det vill säga i statlig tjänst. Men bara när det är fråga om en tidsbegränsad statlig anställning och du varit anställd i mer än ett år hos arbetsgivaren.
Utanför det statliga kollektivavtalsområdet finns ingen motsvarande rätt till ledighet för att testa annat arbete. Självklart är det tillåtet för alla arbetsgivare att godkänna sådan tjänstledighet ändå, men det finns då ingen skyldighet att bevilja ledighet.

Jag känner för ett litet avbrott från min arbetsplats. Skulle jag kunna få tjänstledighet under en begränsad period och därefter kunna återkomma till min nuvarande anställning?

Svar: Du har rätt att vara tjänstledig för ett flertal olika anledningar, bland annat för att studera, för att starta eget företag liksom för att vara föräldraledig eller sjukskriven samt för vissa särskilda trängande skäl kopplat till familjen.

Med undantag för specialregler som gäller inom statlig anställning finns det däremot inte någon lagstadgad rätt till tjänstledighet för att testa ett annat jobb. Vill man alltså ha ett tillfälligt uppehåll i sin anställning för att till exempel prova annat arbete, eller kanske resa är det alltså upp till arbetsgivaren att besluta om huruvida en sådan förfrågan ska beviljas eller inte.

Särskilda regler gäller för de som arbetar inom statlig sektor. Där innehåller kollektivavtalet en rätt till ledighet från en tillsvidareanställning för att ta en tidsbegränsad anställning inom samma kollektivavtalsområde, det vill säga ett annat jobb inom statlig sektor. Grundförutsättningen för att omfattas av denna rättighet enligt kollektivavtalet är att man har varit anställd hos arbetsgivaren i över ett år samt att anställning nummer två (den man får ledigt för) är en tidsbegränsad anställning.

Grundläggande vid all tjänstledighet är rätten att komma tillbaka. Om din arbetsgivare skulle bevilja dig tjänstledigt utan att det finns lagstiftning i botten som ger dig rätt till ledigheten, är det viktigt att du och arbetsgivaren är överens om vilka villkor som gäller för och under tjänstledigheten. Ett skriftligt avtal är alltid att rekommendera. Viktigast är att ni reglerar längden och villkoren för ledigheten samt hur återgång till arbetet ska ske. Likaså bör avtalet också reglera möjligheten att avbryta tjänstledigheten i förtid.

Jag har en fast anställning på en statlig myndighet och funderar på att söka ett jobb på en annan statlig myndighet. Det jobbet är dock bara ett vikariat på ett år och jag skulle då ta tjänstledigt. Hur påverkas mina semesterdagar?

Svar: Det enkla svaret är att om du anställs för ett år så har du rätt till så många semesterdagar som kollektivavtalet ger utifrån din ålder – så du har alltså rätt till samma antal semesterdagar som du har på den myndighet du är anställd idag.

Men det finns en liten hake här, det beror på när på året du påbörjar vikariatet, det vill säga den nya anställningen.

På statlig sektor sammanfaller semesteråret och intjänandeåret med kalenderåret - vilket innebär att om du varit anställd enbart en del av året så har du enbart rätt till motsvarande del betalda semesterdagar.

För att veta exakt hur många dagar betald semester du har rätt till skulle vi behöva veta när, vilken dag, du blir anställd.

Dessutom behöver vi veta vilket år du är född så att vi i kollektivavtalet kan se hur många dagar årssemestern består av i sin helhet.

Sparade semesterdagar ska ligga kvar orörda tills dess att du återgår i tjänst. Enda undantaget från detta är om antalet sparade dagar överskrider det antal semesterdagar man enligt avtal får spara; inom statlig anställning är max antal dagar som får sparas i dag 30 semesterdagar.

Ha en dialog med personalavdelningen/hr innan du går på tjänsteledighetenom om just dina sparade semesterdagar för att säkerställa att man inte drar bort dagar för dig där.

Kan arbetsgivaren kräva att jag ska jobba emellan om jag avslutat en kurs på våren och vill studera vidare till hösten?

Svar: Du får inte bryta dina studier eller din ledighetstid på egen hand utan endast om din arbetsgivare godkänner detta. Du kan även be om tjänstledigt för deltidsstudier, dock är du bara ledig för den period som du behöver studera och resterande tid ska gå till arbetet. Den tiden du inte är tjänstledig och studerar ska du alltså arbeta.

När du har studerat färdigt har du enligt lag rätt att komma tillbaka till din arbetsgivare. Du ska då ha anställningsvillkor och arbetsuppgifter som är likvärdiga de du hade tidigare. Tänk dock på att saker kan hända under perioden du är borta. Det innebär att du kanske inte får exakt samma arbetsuppgifter som tidigare.

Mer specifika regler kan finnas om arbetsplatsen har kollektivavtal.

Går det att kombinera tjänstledighet pga studier och starta företag på 50 %?

Svar: Rätten att få tjänstledigt för studier finns reglerat i Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. I 1 § framgår att ledighet beviljas i den mån det är ”behövligt” för att slutföra studier.

Detta innebär att det inte finns någon begränsning för dig att få en tjänstledighet för studier som omfattar 50% av din arbetstid.

Visserligen finns det även en stark rätt till tjänstledighet för att starta upp egen näringsverksamhet; Lag (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.
Dock ger lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet endast rätt till tjänstledighet på heltid.

Även om din arbetsgivare självfallet skulle kunna bevilja deltidsledighet för det ändamålet är det alltså inte en rättighet du kan hävda. Med mindre än att arbetsgivaren går med på att bevilja ledighet på heltid för halvtidsstudier och säga ok till att du under tjänstledigheten även bedriver egen näringsverksamhet, fungerar den kombination du föreslår alltså inte.