DIK har lyft kulturens roll i totalförsvaret ända sedan frågan var så kall att folk skrattade åt oss för att vi pratade om den. Sedan kom pandemin och kort därefter kriget i Ukraina. Plötsligt var det inte längre lustigt att ett fackförbund talade om beredskap. Plötsligt var det lika nödvändigt som självklart.
Museerna och bibliotekens beredskap är fundamental
I den bästa av världar skulle vi naturligtvis inte behöva bry oss om beredskap, men världen är som den är och ingen av oss slipper undan. DIK:s medlemmar arbetar ofta i verksamheter som har en särskilt viktig roll i kris och krig – till exempel museer och bibliotek. Deras möjlighet att kunna förbereda sig för och verka i kris och krig är fundamental för hela samhället.
Regeringen spelar rysk roulett med kulturen
Men, hur står det egentligen till med museernas och bibliotekens beredskap? I DIK:s senaste rapport "Kulturen – måltavla och motståndskraft" har vi bett våra medlemmar som arbetar i dessa verksamheter att svara på en rad frågor kring detta. Resultatet borde få ansvariga ministrar att sätta morgonkaffet i halsen.
Det har jag skrivit mer om i en debattartikel i Dagens Samhälle: ”Regeringen spelar rysk roulett med kulturen”.
Få har tillräckliga resurser för beredskapsarbetet
Bara 4 procent anser att det museum eller bibliotek man arbetar i har tillräckliga resurser för beredskapsarbete. En museianställd skriver: ”Vi är en liten grupp som jobbar med detta, men vi har ingen avsatt tid eller budget, samtidigt som det ska vara en prioriterad uppgift. Det går inte ihop.”
Det är inte så konstigt att det är svårt att få till beredskapsarbetet. Kulturbudgetarna har de senaste åren slagit bottenrekord i andel av statsbudgeten. Den senaste var den lägsta på 26 år. Det säger sig själv att det får många negativa konsekvenser för de som arbetar inom kultursektorn och – i förlängningen – för allmänhetens tillgång till kultur.
0,03 procent till kulturen är ett svek mot totalförsvaret
Enligt tidigare rapporter från DIK svarar fler än 9 av 10 som arbetar i museum och bibliotek att de inte har resurser nog att utföra sitt uppdrag. Regeringen har visserligen gjort historiskt stora satsningar på totalförsvaret i budgeten för 2026, men av dem går bara 0,03 procent till kulturen.
En kultursektor som går på knäna i fredstid har naturligtvis små möjligheter att bereda sig för och verka i kris och krig. Det löser inte en övertro på privat finansiering eller en kulturkanon.
Bygg kulturell beredskap nu
Kultursektorn behöver stärkt och långsiktig finansiering. Man måste man få tydliga uppdrag och riktade resurser för att kunna förbereda för och fungera i kris och krig. Man måste också ges möjlighet till kompetensutveckling och konkreta övningar. Kulturinstitutioner måste ingå i kommuners och regioners beredskap. Slutligen måste man också ta vara på kultursektorns kompetenser för att motverka desinformation och informationspåverkan.
Flera regeringar bär ansvaret för att kulturen utarmats. Men, under kulturminister Parisa Liljestrand har den negativa utvecklingen tagit fart. Nu får vi se om minister Carl-Oskar Bohlin, ytterst ansvarig för landets civila försvar, är redo att fånga hennes tappade bollar.
Kulturen skyddar vårt inre liv
Från militärt håll lyfter man nu ofta fram kulturens betydelse i kris och krig. Militären och sjukvården skyddar vårt fysiska liv, medan kulturen skyddar och vårdar våra inre liv. Om detta har jag pratat med Försvarsmaktens kommunikationsdirekör Fredrik Peedu.
Att göra kulturen försvarslös när världen brinner omkring oss är dumsnålt. Satsningar på kulturen är aldrig bortkastade. Bygger vi kulturell välfärd i dag stärker och berikar vi morgondagen, oavsett vad den för med sig.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK