DIK har lyft kulturens roll i totalförsvaret Ànda sedan frÄgan var sÄ kall att folk skrattade Ät oss för att vi pratade om den. Sedan kom pandemin och kort dÀrefter kriget i Ukraina. Plötsligt var det inte lÀngre lustigt att ett fackförbund talade om beredskap. Plötsligt var det lika nödvÀndigt som sjÀlvklart.
Museerna och bibliotekens beredskap Àr fundamental
I den bĂ€sta av vĂ€rldar skulle vi naturligtvis inte behöva bry oss om beredskap, men vĂ€rlden Ă€r som den Ă€r och ingen av oss slipper undan. DIK:s medlemmar arbetar ofta i verksamheter som har en sĂ€rskilt viktig roll i kris och krig â till exempel museer och bibliotek. Deras möjlighet att kunna förbereda sig för och verka i kris och krig Ă€r fundamental för hela samhĂ€llet.
Regeringen spelar rysk roulett med kulturen
Men, hur stĂ„r det egentligen till med museernas och bibliotekens beredskap? I DIK:s senaste rapport "Kulturen â mĂ„ltavla och motstĂ„ndskraft" har vi bett vĂ„ra medlemmar som arbetar i dessa verksamheter att svara pĂ„ en rad frĂ„gor kring detta. Resultatet borde fĂ„ ansvariga ministrar att sĂ€tta morgonkaffet i halsen.
Det har jag skrivit mer om i en debattartikel i Dagens SamhĂ€lle: âRegeringen spelar rysk roulett med kulturenâ.
FÄ har tillrÀckliga resurser för beredskapsarbetet
Bara 4 procent anser att det museum eller bibliotek man arbetar i har tillrĂ€ckliga resurser för beredskapsarbete. En museianstĂ€lld skriver: âVi Ă€r en liten grupp som jobbar med detta, men vi har ingen avsatt tid eller budget, samtidigt som det ska vara en prioriterad uppgift. Det gĂ„r inte ihop.â
Det Ă€r inte sĂ„ konstigt att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ till beredskapsarbetet. Kulturbudgetarna har de senaste Ă„ren slagit bottenrekord i andel av statsbudgeten. Den senaste var den lĂ€gsta pĂ„ 26 Ă„r. Det sĂ€ger sig sjĂ€lv att det fĂ„r mĂ„nga negativa konsekvenser för de som arbetar inom kultursektorn och â i förlĂ€ngningen â för allmĂ€nhetens tillgĂ„ng till kultur.
0,03 procent till kulturen Àr ett svek mot totalförsvaret
Enligt tidigare rapporter frÄn DIK svarar fler Àn 9 av 10 som arbetar i museum och bibliotek att de inte har resurser nog att utföra sitt uppdrag. Regeringen har visserligen gjort historiskt stora satsningar pÄ totalförsvaret i budgeten för 2026, men av dem gÄr bara 0,03 procent till kulturen.
En kultursektor som gÄr pÄ knÀna i fredstid har naturligtvis smÄ möjligheter att bereda sig för och verka i kris och krig. Det löser inte en övertro pÄ privat finansiering eller en kulturkanon.
Bygg kulturell beredskap nu
Kultursektorn behöver stÀrkt och lÄngsiktig finansiering. Man mÄste man fÄ tydliga uppdrag och riktade resurser för att kunna förbereda för och fungera i kris och krig. Man mÄste ocksÄ ges möjlighet till kompetensutveckling och konkreta övningar. Kulturinstitutioner mÄste ingÄ i kommuners och regioners beredskap. Slutligen mÄste man ocksÄ ta vara pÄ kultursektorns kompetenser för att motverka desinformation och informationspÄverkan.
Flera regeringar bÀr ansvaret för att kulturen utarmats. Men, under kulturminister Parisa Liljestrand har den negativa utvecklingen tagit fart. Nu fÄr vi se om minister Carl-Oskar Bohlin, ytterst ansvarig för landets civila försvar, Àr redo att fÄnga hennes tappade bollar.
Kulturen skyddar vÄrt inre liv
FrÄn militÀrt hÄll lyfter man nu ofta fram kulturens betydelse i kris och krig. MilitÀren och sjukvÄrden skyddar vÄrt fysiska liv, medan kulturen skyddar och vÄrdar vÄra inre liv. Om detta har jag pratat med Försvarsmaktens kommunikationsdirekör Fredrik Peedu.
Lyssna gÀrna pÄ det samtalet.
Att göra kulturen försvarslös nÀr vÀrlden brinner omkring oss Àr dumsnÄlt. Satsningar pÄ kulturen Àr aldrig bortkastade. Bygger vi kulturell vÀlfÀrd i dag stÀrker och berikar vi morgondagen, oavsett vad den för med sig.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK