Kultursektorn och de som arbetar i den har drabbats hÄrt av pandemin, men redan innan dess tampades sektorn med bristande resurser. Flera av DIK:s undersökningar, bland annat frÄn musei- och bibliotekssektorn, visar att detta har skapat en osund arbetsmiljö med hög arbetsbelastning, lÄga löner och otrygga anstÀllningar. För mÄnga har det gÄtt sÄ lÄngt att de övervÀger att byta jobb. Om arbetsmiljön inte förbÀttras Àr risken att kultursektorn drabbas av ett stort kompetenstapp.
DIK vĂ€lkomnar dĂ€rför utredningens förslag som innehĂ„ller bĂ„de tidsbegrĂ€nsade satsningar genom bidrag till kulturens Ă„terstart, och lĂ„ngsiktiga förstĂ€rkningar genom en ökad grundfinansiering och stĂ€rkt kultursamverkansmodell. Det ökar förutsĂ€ttningarna för att verksamheterna ska kunna anstĂ€lla tillrĂ€ckligt mycket personal samt erbjuda trygga anstĂ€llningar och en bĂ€ttre arbetsmiljö.Â
Fler insatser behövs för att sÀkerstÀlla deltagande pÄ lika villkor
Flera undersökningar visar att andelen med utlÀndsk bakgrund Àr lÄg i kultursektorn. En ny undersökning frÄn DIK visar dessutom att bara en av tio invandrade akademiker med utbildning inom kultur fÄr ett relevant jobb. Bristen pÄ mÄngfald pÄverkar verksamheternas perspektiv och vem som kan spegla sig i kulturaktiviteter och utstÀllningar, och gör att kulturlivets utbud inte nÄr ut till befolkningen pÄ ett jÀmlikt sÀtt.
Det Àr bra att Myndigheten för kulturanalys föreslÄs fÄ i uppdrag att kartlÀgga hinder för jÀmlikt deltagande i kulturlivet, men DIK anser att myndigheten ocksÄ ska presentera förslag pÄ hur det ska förÀndras. Bland annat vill DIK att de statliga kulturinstitutionerna ska fÄ tydliga uppdrag att öka representationen och att högskolan ska fÄ skarpare krav pÄ sig att arbeta med breddad rekrytering.
Kulturskolan mÄste stÀrkas permanent
Att kultur och konst finns tillgÀnglig frÄn tidig Älder Àr en förutsÀttning för att vÀcka intresset och för att fler ska vÀlja att arbeta med kultur. Skolan Àr en av fÄ plattformar dÀr kulturverksamheter kan nÄ alla, oavsett hemförhÄllanden, och DIK vÀlkomnar dÀrför förslaget att utvecklingsbidraget till kulturskoleverksamhet ska förstÀrkas permanent.
Det Àr ocksÄ bra att en utredning föreslÄs se över om det behövs fler insatser för jÀmlik tillgÄng till kulturskoleverksamhet, exempelvis genom att lagstifta om att alla kommuner ska erbjuda kulturskola. Det kan bidra till högre likvÀrdighet och kvalitet runt om i landet.
Mer resurser behövs till arbetet med digitalisering
Utredningen föreslĂ„r sĂ€rskilda satsningar pĂ„ att digitalisera vĂ„rt gemensamma kulturarv med fokus pĂ„ samlingarna inom arkiv, bibliotek och museer. Det Ă€r bra, men eftersom behovet av att tillgĂ€ngliggöra samlingarna digitalt Ă€r mycket stort ser DIK att satsningarna behöver vara större och pĂ„gĂ„ över Ă€n lĂ€ngre tid. Det behövs ocksĂ„ kompetenshöjande och rĂ„dgivande insatser gentemot kulturarvsbranschen i frĂ„gor om upphovsrĂ€tt â behovet finns inte bara hos konstutövarna utan Ă€ven hos de verksamheter som pĂ„ olika sĂ€tt ansvarar för att tillgĂ€ngliggöra och digitalisera kulturarvet.
AnvÀnd kultursektorns kompetenser i Sveriges beredskapsarbete
Kulturinstitutionerna har en unik roll som mötesplatser för information, kunskap och samhörighet och kan nÄ breda grupper i samhÀllet. DÀrför anser DIK att kultursektorn ska vara en huvudaktör i samhÀllets krisberedskapsarbete och att de anstÀlldas kompetenser ska inkluderas i totalförsvaret.
Ett exempel Àr bibliotekarierna som Àr utbildade i medie- och informationskunnighet och som bland annat kan hjÀlpa till att stÀrka befolkningens kunskap i kÀllkritik och informationssökning samt göra samhÀllet mindre mottagligt för desinformation. Eventuella uppdrag till kultursektorn i kristider eller kopplat till totalförsvaret mÄste dock följas av ökade resurser. Mer lÀsning
⹠I remissyttrandet kommenterar DIK utredningens förslag i detalj.
âą DIK:s remissvar om vaccinationsbevis i kultursektorn.