Ny rapport om biblioteken: "Som om vi ska bära hela samhället”

DIK:s rapport "Som om vi ska bära hela samhället” visar på flera stora utmaningar för biblioteken. Resursbrist, otillbörlig påverkan och social oro påverkar bibliotekariernas arbetsmiljö och försvårar för biblioteken att genomföra sina samhällsviktiga uppdrag. Nu krävs insatser för att vända utvecklingen.

” Kraven pĂ„ vad vi som bibliotek ska stĂ„ till tjĂ€nst med ökar. Biblioteket fĂ„r till sig fler mĂ„l frĂ„n politiken utan att man svarar med liknande resurser. Det har mer och mer blivit som att vi ska bĂ€ra hela samhĂ€llet och utföra hela samhĂ€llets uppgifter.”  

LÄga löner och en pÄfrestande arbetsmiljö gör att sex av tio bibliotekarier övervÀger att byta jobb, i mÄnga fall till ett helt annat yrke. Det skulle vara en stor förlust för samhÀllet och försÀmra möjligheten för bibliotekarierna att fortsÀtta bidra till exempelvis digital kompetens, integration, kÀllkritik, lÀsning och delaktighet i samhÀllet.   

Ta del av rapporten i sin helhet.

Ladda ner rapporten

Rapportens resultat i korthet

  • Social oro, skadegörelse och vĂ„ld Ă€r vardag för mĂ„nga bibliotekarier.   

Under de senaste tvÄ Ären har 94 procent av folkbibliotekarierna upplevt social oro, 81 procent har varit med om skadegörelse och 56 procent har upplevt vÄldsamma situationer. 38 procent har fÄtt utstÄ krÀnkningar och 14 procent har utsatts för hot. Det innebÀr att oro och oordning pÄ biblioteken nu har ÄtergÄtt till tidigare nivÄer, efter en tillfÀllig minskning under coronapandemin dÄ biblioteken var mindre tillgÀngliga.    

  • Biblioteken speglar utsattheten i samhĂ€llet.   

Enligt bibliotekarierna beror den utbredda sociala oron pÄ en vÀxande utsatthet i samhÀllet. NÀr vÀlfÀrd, myndigheter och andra instanser skÀr ned pÄ sina verksamheter blir folkbiblioteket ett av samhÀllets sista öppna rum som fÄr hantera alltifrÄn hemlöshet och utanförskap till vÀxande digitala klyftor.    

  • Bibliotekarierna efterlyser fler och bĂ€ttre trygghetsĂ„tgĂ€rder.  

NÀstan alla folkbibliotek (95 procent) har vidtagit sÀkerhetsÄtgÀrder som larm eller vÀktare. De flesta har ocksÄ handlingsplaner för svÄra situationer (84 procent) och rutiner för anmÀlan (94 procent). Men bara var tredje folkbibliotekarie anser att trygghetsÄtgÀrderna Àr tillrÀckliga och bara drygt hÀlften har fÄtt tillrÀckligt stöd och utbildning för att hantera eventuella situationer.    

  • Ensamarbete Ă€r vanligt men ofta saknas rutiner.   

Trots en stundtals orolig och otrygg arbetsmiljö arbetar 48 procent av folkbibliotekarierna ibland ensamma ute i biblioteket. Var fjĂ€rde gör det dagligen eller flera gĂ„nger i veckan. ÄndĂ„ har bara var tredje folkbibliotek sĂ€rskilda rutiner för ensamarbete.    

  • PĂ„tryckningar frĂ„n politiker och allmĂ€nhet hotar demokratin.  

28 procent av folkbibliotekarierna har under de senaste tvÄ Ären upplevt att politiker eller allmÀnhet försöker pÄverka vilka böcker som finns pÄ biblioteket eller vilken verksamhet som genomförs. Av dem svarar 18 procent att biblioteket justerade sig i linje med pÄtryckningarna. Denna form av censur av arrangemang eller böcker kan fÄ stora konsekvenser för det öppna demokratiska samhÀllet.   

  • Biblioteken förvĂ€ntas göra mer trots mindre resurser.   

Under 2023 har nio av tio folkbibliotek fÄtt mindre resurser. Respondenterna beskriver hur budget och personal skÀrs ned, samtidigt som förvÀntningarna pÄ vad biblioteken ska göra ökar. 29 procent upplever att de inte har tillrÀckligt med tid och resurser för att klara sitt arbete pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt, och nÀstan hÀlften anser att det har blivit svÄrare över tid.     

  • Bibliotekariernas löner Ă€r allt för lĂ„ga sett till utbildning och ansvar.  

Med en snittlön pĂ„ 35 000 kronor Ă€r bibliotekarie ett av de lĂ€gst betalda akademikeryrkena. De flesta bibliotekarier har minst en treĂ„rig utbildning, men investeringen lönar sig inte – livslönen för en utbildad bibliotekarie Ă€r lĂ€gre Ă€n för en person utan högskoleutbildning. Bara 14 procent av bibliotekarierna tror att de kommer ha en bra framtida löneutveckling.    

  • Bibliotekarierna drabbas av den strukturella diskrimineringen av kvinnor.  

Att yrket Ă€r kvinnodominerat och att kunskapen om vad bibliotekarier gör och bidrar med Ă€r lĂ„g, Ă€r tvĂ„ orsaker till att yrket Ă€r lĂ„gt vĂ€rderat i lön och villkor. JĂ€mfört med ett likvĂ€rdigt mansdominerat yrke har en bibliotekarie 9 500 kronor mindre i mĂ„nadslön.    

  • Stor risk för kompetensflykt frĂ„n biblioteken.  

Om inte arbetsmiljö och löner förbÀttras riskerar biblioteken ett stort kompetenstapp. 66 procent av skolbibliotekarierna och 59 procent av folkbibliotekarierna har under de senaste tvÄ Ären bytt eller funderat pÄ att byta jobb pÄ grund av arbetsmiljön. Av dem har var tredje övervÀgt att byta till ett helt annat yrke.  

6 krav för starka och trygga bibliotek 

1. SamhÀllets utsatta ska inte vara bibliotekens ansvar 

2. Arbetsgivare mÄste stÀrka arbetet kring hot, vÄld, krÀnkningar och trakasserier

3. Fler aktörer behöver ta ansvar för det digitala utanförskapet   

4. Biblioteken mÄste fÄ tillrÀckliga resurser   

5. Politiken ska inte lÀgga sig i bibliotekens bedömningar   

6. Bibliotekariernas löner ska spegla deras utbildning och ansvar   

Om rapporten:

Rapporten ”Som om vi ska bĂ€ra hela samhĂ€llet” (2023) bygger pĂ„ en enkĂ€t till DIK:s medlemmar inom biblioteksomrĂ„det. EnkĂ€ten var öppen 24 april–16 maj 2023 och 1 891 personer svarade, vilket ger en svarsfrekvens pĂ„ 42 procent. FrĂ„gorna handlade om arbetsmiljön under de senaste tvĂ„ Ă„ren (april 2021 till april 2023).