Studier i humaniora prÀglas av kritiskt tÀnkande och att stÀlla nya frÄgor till vedertagna sanningar. För att forskning inom humaniora ska fortsÀtta vara angelÀgen mÄste den prÀglas av mÄngfald. Det gÄr inte ihop med den sociala snedrekrytering som idag sker till humanistiska och andra Àmnen.
Flera studier, bland annat frĂ„n UKĂ och UHR, visar att förĂ€ldrars utbildningsbakgrund Ă€r den mest avgörande faktorn för om en person kommer att pĂ„börja högskolestudier. Dessutom finns en överrepresentation av mĂ€n pĂ„ högre akademisk nivĂ„, trots att fler kvinnor studerar och tar examen. NĂ€r omvĂ€rlden förĂ€ndras snabbt Ă€r de humanistiska perspektiven avgörande för att granska och förstĂ„ samhĂ€llet. Litteraturvetare, etnologer, idĂ©historiker, bibliotekarier med flera sitter pĂ„ ovĂ€rderliga kunskaper. Men hur relevanta blir analyserna om de som utför dem Ă€r en homogen grupp?Â
Snedrekrytering gĂ„r inte att lösa enbart genom enskilda universitets marknadsföring. Grunden lĂ€ggs i tidig Ă„lder och insatser mĂ„ste dĂ€rför sĂ€ttas in tidigt. För att alla unga ska kĂ€nna att studier inom humaniora eller högre utbildning överhuvudtaget Ă€r ett alternativ för dem behöver flera samhĂ€llsinstanser samarbeta. Inte minst krĂ€vs en likvĂ€rdig grundskola och insatser för att motverka ekonomisk och social utsatthet och segregation.Â
För att bredda rekryteringen behövs ocksĂ„ ett mer aktivt arbete frĂ„n universitet och högskolor. Det Ă€r ett krav enligt Högskolelagen och mycket bra arbete görs, men den ihĂ„llande snedrekryteringen visar att det Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n tillrĂ€ckligt. Det Ă€r bra att regeringen gett UKĂ i uppdrag att utvĂ€rdera arbetet med breddad rekrytering, men det mĂ„ste följas av konkreta insatser.Â
DIK Student anser dÀrför att regeringen bör stÀlla krav pÄ utbildningsanordnare att ha tydliga planer med mÀtbara mÄl för arbetet med breddad rekrytering och jÀmstÀlldhet. Arbetet ska utgÄ frÄn universitetsledningen, tydliggöra vilket ansvar som ligger pÄ olika delar av verksamheten och följas upp och utvÀrderas Ärligen. Planerna kan till exempel innehÄlla insatser som att nÄ ut till underrepresenterade grupper, anta fler elever genom alternativt urval och validering, stÀrka tillgÄngen till studenthÀlsa och akademiskt stöd och att göra undervisningen mer inkluderande.
För att högskolan ska kunna bedriva ett strukturerat arbete behöver regeringen ocksĂ„ se till att de har tillrĂ€ckliga resurser. Fördelningen mĂ„ste dessutom bli jĂ€mnare mellan olika utbildningar. Humanistiska Ă€mnen fĂ„r tillsammans med samhĂ€llsvetenskap, juridik och teologi lĂ€gst anslag frĂ„n staten. Det leder bland annat till mindre lĂ€rarledd tid och att sĂ„ mycket som 90 procent av en humanistisk utbildning kan ske genom sjĂ€lvstudier. Studenter frĂ„n studieovana hem har sĂ€mre möjlighet att klara det, och riskerar att avsluta sin utbildning i förtid.Â
Vi i DIK:s studentgrupp hoppas att du Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, tar tillfÀllet i akt och skÀrper arbetet med breddad rekrytering till högskolan. Det Àr en frÄga om demokrati och jÀmlikhet, men ocksÄ om utbildningens och i det lÄnga loppet forskningens kvalitet.
DIK:s expertgrupp för studenter
Niva Ekgren
Joel Albinsson
Filip HallbÀck
LÀs DIK students 10 krav för breddad rekrytering hÀr