I vårändringsbudgeten 2026 tillför regeringen totalt knappt 58 miljoner till utgiftsområde 17 (kultur, medier, trossamfund och fritid). Av dessa går drygt 49 miljoner till kulturområdet och ska framför allt användas för att från och med den 1 juli 2026 avskaffa modellen med kostnadshyra och hantera övergången till ett nytt hyressystem.
Från en dålig hyresmodell till en annan
DIK ser positivt på att kostnadshyresmodellen avskaffas för de fem kulturfastigheter som omfattas (Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet) och att en intäktsjusterad hyra ska tillämpas, vilket en statlig utredning föreslog förra året. Kostnadshyran har bland annat inneburit höga och oförutsägbara lokalkostnader och att fastighetsunderhållet för dessa viktiga kulturbyggnader har blivit eftersatt.
DIK vill dock betona att modellen med marknadshyra – som ska ersätta kostnadshyresmodellen och som idag gäller för övriga kulturmyndigheter – inte heller fungerar. Många kulturmyndigheter har ohållbart höga hyror och har drabbats av snabba kostnadsökningar på kort tid. DIK kräver att kulturminister Parisa Liljestrand och finansmarknadsminister Niklas Wykman tar ansvar och sänker hyrorna. Eftersom byggnaderna är en del av vårt gemensamma kulturarv och har stora kulturhistoriska värden är det också staten (som äger fastigheterna) som behöver ta kostnaderna för renoveringar, underhåll och andra fastighetsrelaterade frågor.
Oavsett vilken hyresmodell som tillämpas måste kulturinstitutionerna få tillräckliga verksamhetsanslag för att kunna bedriva sina uppdrag och säkra en hållbar arbetsmiljö med trygga anställningar.
Regeringens språksatsningar fungerar inte utan bemannade skolbibliotek
I utgiftsområde 16 tillför regeringen cirka 130 miljoner kronor för språksatsningar i skolan genom språkfrukostar, läxhjälp och medel för att kunna köpa in böcker i förskolan, grundskolan och gymnasiet.
DIK välkomnar språksatsningarna men för att de ska få bra effekt är det avgörande att det finns skolbibliotekarier som kan stötta eleverna med läsning, språkutveckling och medie- och informationskunnighet. Regeringen måste därför se till att skollagens krav efterlevs så att alla barn och unga får skolbibliotek som är bemannade av utbildade bibliotekarier.
DIK kräver att de nya förändringarna i skollagen följs upp med fokus på likvärdigheten mellan skolor och elever och att de som bryter mot lagens krav drabbas av sanktioner. Regeringen måste också tillföra resurser till biblioteksutbildningarna och ge dem i uppdrag att utöka utbildningsplatserna. Därutöver behöver de pengar kommunerna får till bemanning av skolbiblioteken öronmärkas. Annars är risken stor att skolbiblioteken fortsätter nedprioriteras.
Regeringen satsar på STEM, men missar återigen humaniora
I vårbudgeten tillför regeringen totalt 68 miljoner kronor till naturvetenskapliga och tekniska utbildningssatsningar, men missar återigen humaniora och samhällsvetenskap. Dessa ämnen får betydligt mindre resurser för både forskning och utbildning än andra ämnen, trots att majoriteten av studenterna finns inom dessa ämnen.
I det läge Sverige och världen befinner sig behövs satsningar på forskning som långsiktigt kan arbeta med de utmaningar samhället står inför kopplat till krig och konflikter, klimatkris, desinformation och påverkansattacker med mera – det vill säga: forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. De kunskaper som dessa ämnen ger, som källkritik och kreativitet, att tolka samhälle och språk eller att hantera etiska och filosofiska frågeställningar, är dessutom i många fall svåra att automatisera. De är och kommer fortsätta vara viktiga i samhället, på arbetsmarknaden och i AI-utvecklingen.
Därför kräver DIK långsiktiga satsningar på humanistisk och samhällsvetenskaplig utbildning och forskning och att estetiska ämnen får en mer framträdande roll i grundskolan och blir obligatoriska på gymnasiet.
Regeringen slösar ytterligare 1 miljon kronor på kulturkanon
I vårbudgeten flyttar regeringen en miljon kronor från anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, till anslaget 6:1 Riksantikvarieämbetet. Detta för att Riksantikvarieämbetet ska utveckla och tillhandahålla en webbaserad digital plattform för att förmedla kunskap om Sveriges kulturkanon till allmänheten.
DIK anser att inga mer pengar ska läggas på kulturkanonprojektet. Kulturkanon är i grunden ett nationalistiskt uppfostringsprojekt som helt i onödan har fått uppta tid, fokus och resurser på bekostnad av riktiga kulturpolitiska satsningar. Istället behöver regeringen se till att alla i landet, genom hela livet och utan kostnad, får tillgång till museer, bibliotek, kulturskola, studieförbund och andra kulturverksamheter. Det görs bäst genom att se till att dessa verksamheter har tillräckliga resurser för att kunna bedriva sina uppdrag.
Vårändringsbudgeten 2026
Den 13 april lämnade regeringen sin vårändringsbudget. Utgiftsområde 17 (kultur, medier, trossamfund och fritid) utökas med totalt 57,9 miljoner kronor.