DIK kommenterar höstbudgeten

Femkronor

Jobb och omställning är fokus i regeringens budgetproposition. För att gynna omställning föreslås bland annat fortsatt höjd a-kassa och utbildningsmöjligheter. Vissa förslag är dock bättre än andra – till exempel är jobbskatteavdrag för unga en bevisat ineffektiv åtgärd för att komma till rätta med en ökande ungdomsarbetslöshet.

Det är också en välbehövlig, och absolut nödvändig satsning på kulturen som regeringen föreslår i höständringsbudgeten. Utan de satsningar som föreslås, tillsammans med de redan utlovade, kan man ställa sig frågan vad som annars hade hänt med kultursektorn. Samtidigt måste man komma ihåg att kulturen, långt innan pandemin var rejält underfinansierad.

Satsningar på kulturen

Regeringen avser satsa 1,5 miljarder innevarande år och 1 miljard 2021. Satsningen leder till bättre förutsättningar för långsiktig verksamhetsplanering, liksom det ger den enskilda individen större trygghet. Den miljard man avser tillskjuta 2021 ska vara för omställning och återstart av kulturaktiviteter. Vad man menar med en omställning är något oklart. Det är dock värt att påpeka att pandemin har fört med sig en hel del erfarenheter, på rekordsnabb tid har i stort sett hela kulturlivet lärt sig nya sätt att genomföra och förmedla kultur. Mängden kultur som har letat sig ut i hela landet vittnar om kulturens vilja att bidra och förmåga att skapa sammanhang för människor.

I omställningen bör två saker hända: för det första måste all den digitala kompetens som har byggts upp tas om hand och utvecklas, det möjliggör fantastiska spridningsmöjligheter, och för det andra, det som var innan måste återkomma. Det som är speciellt med mycket av kultur är dess analoga karaktär: du läser ett magasin, du tecknar, tittar på en utställning, går på en konsert, dansar folkdans, deltar i en guidad stadsvisning, och så vidare. Vi står nu inför en helt unik situation som måste tas om hand väl. Men det kommer att kräva permanent mer pengar i systemet.

Satsningar på regional kultur

Regeringen vill stärka den regionala kulturen med 300 miljoner. Välbehövliga tillsatser, men det är mycket som ska dela på pengarna: teatrar, operahus, museer, bild- och formverksamheter, bibliotek, orkestrar, konserthus, dansverksamheter, främjande av film respektive hemslöjd och viss arkivverksamhet. Vissa regionala organisationer, som till exempel museerna, hade redan innan pandemin, en mycket svår ekonomiska situation.

Ytterligare en dysterhet i sammanhanget, som man nästan har glömt i spåren av covid-19, är att många av landets kommuner gick back 2019, och en majoritet var prognosticerade att göra det 2020. Många kommuner hade satt in diverse sparåtgärder bland annat på kulturområdet.

Satsningar på läsfrämjande

Nyligen rapporterades det att läs- och skrivkunnigheten har gått ner bland unga. Det är bra att regeringen uppmärksammar folkbibliotekens väsentliga samhällsroll: en plats där läsningen finns i centrum. Förslagen om att satsa på det läsfrämjande arbetet i enlighet med Läsdelegationens förslag är därför välkommet.

Höjda nivåer i a-kassan förlängs två år

Den tillfälliga förstärkningen av a-kassan som infördes i april i år förlängs under 2021 och 2022. DIK välkomnar detta men anser att höjningen behöver göras permanent. Ersättningsnivåerna har under lång tid legat på en alldeles för låg nivå för att a-kassan ska kunna vara den omställningsförsäkring den behöver vara.

Livslångt lärande och omställning

DIK är positiva till de förslag som förbättrar människors möjligheter att studera och gynnar det livslånga lärandet. I budgetpropositionen föreslås fler utbildningsplatser vid högskola och universitet och förbättrad kvalitet på distansutbildningar som ger fler möjligheter att omskola sig. Särskilt välkommen är regeringens fortsatta satsning på korta kurser för yrkesverksamma. DIK anser dock att det är viktigt att de kurser som tillhandahålls inte bara är inriktade mot bristyrken. Det är nödvändigt att relevant fortbildning även tillhandahålls grupper på arbetsmarknaden där det råder viss konkurrens om jobben. Arkivarier är exempel på en sådan yrkesgrupp som står inför en stor digital omställning men där det också saknas relevant och arbetslivsanpassad fortbildning.

Förbättrade möjligheter till studiestöd högre upp i åldrarna

DIK välkomnar att regeringen avsätter medel för höjda åldersgränser för rätt till studiemedel. För att gynna livslångt lärande och möta de omställningsbehov som finns, krävs utöver höjda åldersgränser och ändrade återbetalningsregler, även ändrade regler för kortare och mer lågintensiva studier. För att människor ska kunna studera parallellt med yrkeslivet och kontinuerligt uppdatera sina kunskaper måste det bli möjligt att få studiemedel för studier på mindre än halvtid – läs mer om det i DIK:s remissvar till utredningen om Bättre studiestöd till äldre.

Egenföretagare

Riktade stödåtgärder specifikt för egenföretagare med enskilda firmor är ett välkommet inslag i budgeten. Under 2020 och 2021 föreslås att fem miljarder (3,5+1,5) ska delas ut till enskilda näringsidkare med deklarerad inkomst över 200 000 under föregående år.

Stödet har dock stramt hållna kriterier som kan visa sig vara svåra att uppnå för enskilda näringsidkare med tanke på att de många gånger har oregelbundna inkomster. Behovet av stöd är dock akut och är därför mycket välkommet. Att gruppen lämnats vind för våg under mer än sex månader är oacceptabelt med tanke på de enorma stödpaket som riktats mot andra grupper under vår och sommar 2020.