Så ser DIK på nya biblioteksstrategin

biblioteksstrategi

Den 22 april presenterade kulturminister Jeanette Gustafsdotter regeringens ”Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022–2025”. Även om strategin innehåller flera positiva inslag, lämnas många centrala frågor obesvarade.

Regeringen gav redan 2015 Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag att tillsammans med relevanta aktörer ta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi. Sju år efter att det ursprungliga uppdraget gavs, så sitter vi nu med en strategi som inte ger svar på de centrala frågorna.

Det är bra visioner och det finns flera positiva inslag. Det är till exempel bra att KB får i uppdrag att ta fram förslag på former för stärkt samverkan inom biblioteksväsendet. Det är en fråga som även DIK lyfte i sitt remissvar till KB:s förslag till strategi. Det är också bra att man lyfter vikten av kompetensutveckling inom flera olika områden, även det här är något DIK lyfter löpande.

Men flera viktiga frågor lämnas obesvarade, trots att det finns akuta behov av att lösa dem. De tre viktigast är:

1. Kompetensförsörjningen

DIK har i flera år larmat om att det utbildas alldeles för få nya bibliotekarier. Lägg till att det väntas stora pensionsavgångar inom de närmaste åren.
Problemet finns kort beskrivet i strategin. Men DIK efterfrågar förslag på lösning, vilket inte finns redovisat i strategin.

2. Skolbiblioteken
Skolbibliotek nämns flera gånger i strategin. Man talar om behovet av likvärdighet, ökad tillgång till ändamålsenliga skolbibliotek och konstaterar även skolbibliotekens betydelse för elevernas lärande, läsförståelse och utveckling. Men, utöver några punktinsatser hänvisar man sedan bara till utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” och slår fast att Regeringskansliet bereder frågan vidare. Även här hade vi önskat oss fler svar och inte minst resultat.

3. Digitaliseringen
Både KB:s förslag till biblioteksstrategi ”Demokratins skattkammare” och arkivutredningen ”Härifrån till evigheten” lyfter fram det stora och akuta behovet av att digitalisera vårt gemensamma kulturarv. Sverige ligger långt efter andra länder i detta arbete och det krävs betydligt större resurser. I regeringens biblioteksstrategi hänvisar man till att Regeringskansliet fortsätter att bereda arkivutredningen. Det håller inte, vi kan inte bara hänvisa, utan det krävs insatser nu.

DIK kan mot bakgrund av detta konstatera att vi fortsätter vårt viktiga arbete med att påverka politiken i rätt riktning.

Notera även att vår förbundsordförande, Anna Troberg har skrivit om detta i MagasinK, du hittar artikeln här: "Mycket väsen för nästan ingenting" | Magasin K.