Beredskapsfrågor, digitisering, samhällsrelevans och nya system – vilka är de största framtidsutmaningarna och hur ska man tänka kring framtiden inom arkivarieyrket? Här berättar fyra framstående arkivarier om hur de ser på arkivens största framtidsutmaningar och ger tips till nyutexaminerade arkivarier
Amanda Vesterlund,
Generalsekreterare på Svenska Arkivförbundet
Vilka är de största framtidsutmaningarna inom arkivområdet de närmsta fem åren?
En utmaning är att få fler att få upp ögonen för arkivens roll i samhället och värdera arkiv och arkivarier högre. Det kommer att underlätta arbetet med de mer verksamhetsnära framtidsutmaningarna rörande beredskapsfrågor och bevarandet av digital information.
Vad kan arkivarier göra för att säkerställa sin kompetensutveckling?
Ställ krav på arbetsgivaren! Kompetensutveckling är jätteviktigt, särskilt inom ett så skiftande yrke som arkivarieyrket. Arbetsgivaren borde avsätta både tid och pengar till detta. Ett konkret tips är Svenska Arkivförbundets digitala, kostnadsfria nätverksträffar för kollegialt utbyte kring olika ämnen.
Har du något tips till nyutexaminerade arkivarier?
Bekanta dig med olika arkivverksamheter, både inom den offentliga och enskilda sektorn. Be arbetsgivaren att få jobbskugga kollegor inom andra arkivverksamheter för att lära av andras misstag, inspireras av andras framgångar och bygga nätverk.
Henrik Summanen,
Samordnare Riksantikvarieämbetet:
Vilka är de största framtidsutmaningarna inom arkivområdet de närmsta fem åren?
Jag tror det är svårt att se att det inte handlar om digitalisering och samhällsrelevans. I en värld som präglas av falska narrativ, och kort minne, är det extremt viktigt att stå för autenticitet. Och för att användas måste man idag i någon mån finnas på internet. Här finns också ett stort behov av kommunikation – folk måste ju känna till arkiven för att kunna använda dem.
Vad kan arkivarier göra för att säkerställa sin kompetensutveckling?
Jag tror att man måste testa. När det gäller digitalisering, som ju omfattar i stort sett alla aspekter av samhället, och vara digitalt närvarande. Man kan bygga en webbsida, lägga upp dokument på archive.org, testskjuta digitala dokument på sociala medier eller se vad som händer när man använder ChatGPT. Men det viktigaste av allt är nog att inte vara rädd.
Har du något tips till nyutexaminerade arkivarier?
Behovet, liksom inom precis alla andra branscher, är ju folk som kan basdelen, men som även har kunskaper inom något digitalt område. Så om man vill göra sig anställningsbar är det nog superbra att lägga fokus på att man kan något som har att göra med de nya verktygen. Det ger ett stort mervärde för den som anställer.
Maud Almström Blom,
Förste arkivarie på riksarkivet och styrelseledamot DIK.
Vilka är de största framtidsutmaningarna inom arkivområdet de närmsta fem åren?
Oj vi har många utmaningar! Det som diskuteras i arkiv-Sverige idag på alla nivåer är att säkra det långsiktiga bevarandet av vårt kulturarv. Idag har vi foten i både den analoga och den digitala verkligheten. Elkostnaderna för klimatarkiv är ett stort orosmoment och vad gäller elektroniskt långtidsbevarande finns idag inte en säker lösning som garanterar att informationen är läsbar över tid. Hur gör vi digital information begriplig när den inte längre finns i sitt ursprungliga system?
Ytterligare ett exempel är grupper på olika sociala plattformar. Det vi diskuterar idag på exempelvis på Facebook eller Instagram tillhör också vårt kulturarv och borde bevaras för framtiden. Det finns inget regelverk som kräver att det ska bevaras – och en stor del av det vi diskuterar idag kommer inte finns kvar för eftervärlden.
Vad kan arkivarier göra för att säkerställa sin kompetensutveckling?
Jag skulle rekommendera att man läser arkivjuridik, materialvård för olika medier, till exempel fotografier, samt givetvis elektroniskt långtidsbevarande.
Har du något tips till nyutexaminerade arkivarier?
Arkivutbildningarna ser olika ut i landet. Mitt råd är att lära dig det som är ”hands on” - att ordna och förteckna arkiv. Att förstå och kunna det, är grunden för allt bevarande.
Matilda Ekström,
Enhetschef Riksantikvarieämbetet:
Vilka är de största framtidsutmaningarna inom arkivområdet de närmsta fem åren?
Det ligger en stor utmaning i att möta den omställning som sker kring digitalt bevarande och digital tillgänglighet och samtidigt inte tappa kompetens kring de redan existerande analoga materialen. Användarna förväntar sig enkel tillgång till både analog och digital information vilket ställer krav på oss och på våra system. Det behövs även en diskussion kring juridiska frågor kopplade till publicering.
Vad kan arkivarier göra för att säkerställa sin kompetensutveckling?
Yrket har förändrats och det är nu nödvändigt för de flesta att ha åtminstone grundläggande kunskaper kring hur vi ska hantera de digitala aspekterna på arkivområdet. Är man på en mindre arbetsplats ställs det stora krav på en bred kompetens. Genom kurser och konferenser finns möjlighet att hålla sig ajour men jag slår även ett slag för att göra studiebesök och kanske utbyten mellan myndigheter och organisationer. Att ingå i nätverk är förstås också ett bra sätt att ta del av information och kunskap.
Har du något tips till nyutexaminerade arkivarier?
Vi pratar ofta om att det är intressant med dubbelkompetenser, inte minst kunskaper kring digitalt bevarande eller systemvetenskap är eftertraktat, något som sticker ut från det vanliga. Jag tror att det viktigaste är att vara nyfiken och inte rädd för det man inte kan. Arkivarier har i alla tider lärt sig av varandra och är bra på att dela med sig av kunskap och erfarenheter. Det finns många arkiv som jobbar framgångsrikt med olika delar av yrket så om man vet vad man är mest intresserad av kan man förstås försöka hamna där. Vill man jobba med många olika saker kan en kommun vara bra till exempel, men risken är att man blir helt själv. Då får man snabbt fixa ett nätverk!
Läs mer om arkivarieyrket här.