Johanna Alm Dahlin: ”Fritt fram att diskriminera?”

johanna alm dahlin 1280x720

Att utsättas för rasism eller sexism av en besökare eller kund borde betraktas som lika allvarligt som i de fall det sker av en chef eller kollega. Därför är det hög tid att arbetsgivarens ansvar för diskriminering också omfattar utomstående personer, skriver DIK:s utredare Johanna Alm Dahlin.

Kränkningar, diskriminering och sexuella trakasserier förekommer i alla yrken. Det vet vi inte minst efter #metoo. Men kvinnodominerade yrkesgrupper och de som har mycket kontakt med utomstående personer i arbetet är ofta särskilt utsatta. Bland DIK:s medlemmar gäller det till exempel bibliotekarier och museianställda som möter besökare, teckenspråkstolkar i kontakten med tolkanvändare, och de i kommunikationsbranschen som arbetar mot kunder. I flera av dessa yrken är det dessutom vanligt att arbeta ensam vilket förstås innebär en extra utsatthet.

DIK:s undersökningar bland medlemmarna visar till exempel att:

  • 14 procent av folkbibliotekarierna har utsatts för hot och 55 procent har upplevt våldsamma situationer. Var femte kvinnlig folkbibliotekarie har utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp. (Under perioden 2017–2019.)

  • Var fjärde kvinna i kommunikationsbranschen har utsatts för sexuella trakasserier.

  • I samma bransch har 14 procent av de som är födda utanför Europa blivit diskriminerade på grund av härkomst, etnicitet eller sitt namn.

  • Bland teckenspråkstolkar har 28 procent upplevt hot och 45 procent trakasserier när de varit ute på uppdrag.

  • Var fjärde i museisektorn upplevde kränkningar under 2019. Förutom ifrågasättande av kompetens var det vanligast med sexistiska eller åldersrelaterade kränkningar.

Ibland utsätts medlemmarna för diskriminering eller trakasserier av en chef eller kollega, men ofta är förövaren inte någon som arbetar på arbetsplatsen, utan till exempel en besökare, brukare, kund, leverantör eller samarbetspart.

Alla arbetsgivare är skyldiga att undersöka risker för och förebygga diskriminering. Om någon drabbas ska de också hantera händelsen. Det regleras i Diskrimineringslagen. Men arbetsgivarens ansvar rör bara sådant som sker mellan kollegor, eller mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om anställda utsätts av utomstående personer gäller inte lagen.

Arbetsgivaren har visserligen en skyldighet att hantera hot, våld och trakasserier som ett arbetsmiljöproblem. Men det arbetsmiljörättsliga regelverket kommer inte åt de fall som också innehåller inslag av diskriminering. Till exempel om någon uttrycker sig kränkande eller hotar på grund av en persons kön, härkomst eller funktionsvariation.

Att utsättas för rasism eller sexism av en kund eller besökare måste betraktas som lika allvarligt som i de fall det sker av en kollega. Därför vill DIK att arbetsgivarens ansvar att utreda och vidta åtgärder också ska gälla när en arbetstagare blivit utsatt av någon utomstående. Arbetsgivaren borde vara skyldig att arbeta förebyggande genom att undersöka om det finns särskilda risker att exponeras för diskriminering på arbetsplatsen, och att tillsammans med arbetstagarrepresentanter ta fram rutiner för att minimera riskerna. Exempel på åtgärder kan vara att undvika ensamarbete eller att ge arbetstagarna tillgång till larm. Alla som riskerar att utsättas måste också känna sig trygga med hur de ska agera om en situation uppkommer och veta att de får stöd från arbetsgivaren.

Siffrorna från DIK:s undersökningar visar att hot, våld, trakasserier och kränkningar är utbredda. Det är oacceptabelt och något DIK som fackförbund måste göra allt för att motverka. Ett led i det är att arbeta för att trakasserier och diskriminering från personer som inte är anställda på arbetsplatsen ska inkluderas i Diskrimineringslagen. DIK har vid flera tillfällen lyft utsattheten bland våra medlemsgrupper och framfört våra förslag till regeringen. Glädjande nog har de nyligen tagit initiativ till en utredning som ser över frågan. Men nu måste regeringen också ta nästa steg och faktiskt stärka skyddet. Det är inte rimligt att det är fritt fram att diskriminera och trakassera bara för att förövaren inte jobbar på arbetsplatsen.

Johanna Alm Dahlin, utredare

Läs mer

För att stärka skyddet mot diskriminering är det också avgörande att tillsynen och sanktionerna i diskrimineringslagen skärps. Lagen efterlevs dåligt och det får sällan konsekvenser att bryta mot den. Det framförde DIK nyligen i ett remissvar till utredningen om effektivare tillsyn i diskrimineringslagen.

Har du eller en kollega utsatts för diskriminering? Som medlem kan du alltid få stöd och vägledning från DIK. Tveka inte att kontakta oss!