Regeringen måste se till att omställningsstudiestödet fungerar

magnus berg forhandlingschef fackforbundet-dik

Många som ansökt om omställningsstudiestödet har fått sin ansökan uppskjuten till nästa år, något som beror på långa handläggningstider och en komplex ansökningsprocess. Det är allvarligt och måste åtgärdas snarast möjligt, menar Magnus Berg, förhandlingschef på DIK. Sverige har inte råd att missa den här viktiga chansen till omställning.  

I oktober förra året öppnade möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd via CSN. Stödet kan sökas av den som är etablerad på arbetsmarknaden och som vill vidareutbilda sig, antingen inom sitt yrkesområde eller till ett helt nytt yrke. Omställningsstödet är viktigt för att fler ska kunna bygga på och ställa om sina kunskaper för att hänga med i förändringarna på arbetsmarknaden. 

Intresset för stödet har varit stort. Sedan det infördes har antalet ansökningar vida överträffat regeringens förväntningar vilket har lett till långa handläggningsköer hos CSN. Något som också har bidragit till förseningarna är att det är många villkor som ska utredas i varje ansökan och ett komplext regelverk där uppgifter också ska hämtas in från andra organisationer och myndigheter. Över 45 000 ansökningar har kommit in men knappt hälften har hunnit handläggas, vilket gör att många ansökningar skjuts upp till nästa år. Många människor kan alltså inte påbörja de utbildningar de sökt.  

DIK är kritiska till regeringens hantering av omställningsstudiestödet

DIK är likt andra fackförbund mycket kritiska till hanteringen av studiestödet. Omställningsstudiestödet är en del av en bred överenskommelse mellan regeringen och arbetsmarknadens parter, där försämringar i anställningstryggheten till del skulle kompenseras genom ett förstärkt stöd för omställning och kompetensutveckling. DIK anser att det är oacceptabelt att regeringen inte lever upp till det de lovat och att så många människor får vänta på stödet. Det är en stor förlust både för de enskilda individerna och för samhällets och arbetsmarknadens behov. Inom många yrken finns en stor brist på kvalificerad arbetskraft som sannolikt kommer att fortsätta växa i takt med de stora förändringarna på arbetsmarknaden. Sverige har inte råd att missa den här viktiga chansen till omställning.  

DIK kräver att regeringen skjuter till mer resurser till CSN så att de kan anställa fler handläggare och utbilda personalen. Även CSN har lyft detta och begärt mer resurser men också att regelverket ska förenklas.  

Det är också viktigt att utbildningssystemet möter upp med ett relevant, flexibelt och lättillgängligt utbildningsutbud som går att kombinera med arbete, vilket kräver tydliga uppdrag och mer resurser till högskolorna. DIK driver särskilt på för att det ska finnas mer och bättre kompetensutveckling för yrkesverksamma inom humaniora och samhällsvetenskap.  

Magnus Berg, förhandlingschef på DIK säger:

– Trygghetsöverenskommelsen är den största förändringen av arbetsrätten på många decennier, och omställningsstudiestödet är en mycket viktig del i det reformpaketet. Anställningstryggheten för individen på den befintliga arbetsplatsen har i någon mån minskat, men tanken är att anställningsbarheten på hela arbetsmarknaden ska öka.

Att omställningsstudiestödet då inte fungerar som det är tänkt rubbar balansen till nackdel för individen. Det är allvarligt och måste åtgärdas så snart det bara är möjligt.