Stor brist på teckenspråkstolkar får konsekvenser för deltagandet i samhället

Regionerna är skyldiga att erbjuda tolkservice i vardagslivet till den som är döv, dövblind eller hörselskadad. Det kan handla om alltifrån vårdbesök och myndighetskontakter till föräldramöten, fritidsaktiviteter eller begravningar.

Enligt statistik som DIK samlat in från regionernas tolkcentraler kunde fler än 4 500 uppdrag inte tillsättas under 2023 på grund av att det saknas tolkar. På riksnivå innebär det att cirka 4 procent av de uppdrag som beställts har ställts in på grund av tolkbrist.

Låg tillväxt av nyutbildade tolkar

Det finns dock stora skillnader mellan regionerna, där vissa har en brist på 1 procent och andra på 8 procent. Statistik från utbildningarna visar också att endast 23 teckenspråks- och dövblindtolkar och 15 skrivtolkar examinerades under 2023. Då antalet studenter är få samtidigt som pensionsavgångar väntas är risken stor att bristen kommer att förvärras.  

Ökade krav leder till tuffare arbetsmiljö

Bristen på tolkar och resurser påverkar också arbetsmiljön. Enligt en enkät bland DIK:s medlemmar upplever 75 procent av teckenspråkstolkarna att kraven i arbetet har ökat över tid. Många upplever en press att hinna med så många uppdrag som möjligt, att ta uppdrag som inte matchar ens kompetens och att det inte finns tid att förbereda sig inför och återhämta sig efter uppdrag. Så många som 43 procent av de tolkar som svarat på enkäten funderar på att byta yrke och det vanligaste skälet är dåliga villkor och löner.  

– Louise Bäckström, teckenspråks- och dövblindtolk. 

Tolkbristen i regionerna

• Av de 112 917 uppdrag som beställts under 2023 har 4 526 stycken inte kunnat tillsättas på grund av brist på tolk. Det motsvarar 4 procent av alla beställda uppdrag. 

• Det finns stora variationer mellan regionerna. Den högsta bristen finns i Västra Götaland (7,9 %) och den lägsta i Gävleborg (0,9 %). 

• Totalt har 84 146 tolkuppdrag och 200 851 tolktimmar genomförts under 2023. 

Se detaljerad statistik för regionerna och utbildningarna här.

20 av landets 21 tolkcentraler har bidragit med statistik över tolkuppdragen under 2023. Siffror saknas för tolkcentralen i region Jämtland/Härjedalen. Alla tolkmetoder ingår i statistiken, dvs teckenspråkstolkning som utgör den största andelen, samt dövblindtolkning och skrivtolkning eller TSS-tolkning.  

Antal som påbörjat och examinerats från utbildningarna

• Antal som examinerats inom utbildningarna under 2023: 
  Teckenspråks- och dövblindtolkning: 23 
  Skrivtolkning: 15 

• Antal som påbörjat utbildningarna under 2024: 
  Teckenspråks- och dövblindtolkning: 34 
  Skrivtolkning: 14 

• Genomströmningen på utbildningarna i teckenspråks- och dövblindtolkning ligger i snitt på 42 procent. Det innebär att ca 14 av de 34 studenter som påbörjat utbildningen under 2024 beräknas fullfölja den.  

Samtliga lärosäten som har utbildningar inom området har bidragit med statistik, dvs Stockholms universitet, Västanviks folkhögskola, Fellingsbro folkhögskola och Södertörns folkhögskola.  

Arbetsmiljö och arbetsvillkor

• 75 procent av teckenspråks- och dövblindtolkarna upplever att kraven i arbetet har ökat över tid.  

• 43 procent av teckenspråks- och dövblindtolkarna har under de senaste två åren bytt eller funderat på att byta yrke. Det vanligaste skälet är dåliga villkor och löner. 

• Genomsnittslönen för en utbildad teckenspråks- och dövblindtolk är 34 900 kronor. Snittlönen är så låg att utbildningen, som är 3–4 år lång, inte betalar sig ekonomiskt. 

Siffrorna är hämtade från DIK:s rapport Språkbransch i förändring som släpptes i september 2024 och som baseras på en enkät som genomfördes under våren 2024.