2027 är det återigen dags för en superavtalsrörelse – avtalen inom alla sektorer ska omförhandlas. Ett flexibelt, hållbart arbetsliv, kompetensutveckling och välfungerande löneprocesser är viktiga frågor som DIK driver på alla avtalsområden. Privat och kommunal/regional sektor förhandlas under våren och statlig sektor efter sommaren.
Så här går förhandlingarna till
Avtalsrörelsen inleds med att respektive sida i förhandlingarna (fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna) tar fram yrkanden, alltså de förändringar man önskar se i kollektivavtalen. Yrkandena lämnas över till motparten och sedan börjar förhandlingarna. Förhandlingarna kan i vissa fall pågå i flera månader och behöva lösas i medling, om parterna inte kan komma överens själva.
När ett nytt kollektivavtal är tecknat så ska det börja användas på din arbetsplats. Kollektivavtalets innehåll kan ibland omsättas i ett lokalt löneavtal, där det står hur löneavtalet ska tillämpas på just din arbetsplats.
Vilka sorts kollektivavtal finns det?
När det pratas och skrivs om avtalsrörelse, handlar det oftast om avtal om allmänna anställningsvillkor och lön. Man ska dock komma ihåg att parterna ofta har tecknat ett stort antal andra kollektivavtal, till exempel förhandlingsordningsavtal (huvudavtal), tjänstepensionsavtal, omställningsavtal, samverkansavtal, avtal om fackliga förtroendevalda, statistikavtal och många fler.
Vad gäller för mig som är anställd i privat sektor?
I det lite svepande begreppet ”privat sektor” räknar vi in så skilda branscher som industrin, handel- och tjänstesektorn, civilsamhället/ideell sektor och Svenska kyrkan. Även en del kommunala bolag kan räknas hit, medan andra har samma kollektivavtal som kommuner och regioner. I privat sektor finns många arbetsgivare som saknar kollektivavtal, men den stora majoriteten anställda omfattas. Avtalsrörelsen inom privat sektor pågår under våren 2027.
I en avtalsrörelse på privat sektor är det alltid parterna inom industrin som går först och sätter det så kallade märket för löneökningarna. Resten av privat sektor brukar följa det märket mer eller mindre strikt. Märket innefattar inte bara löneökningarnas storlek, utan också till exempel avtalsperiodens längd och eventuellt andra delar.
Vad gäller för mig som är anställd i offentlig sektor?
Alla anställda i offentlig sektor omfattas av kollektivavtal. Avtalsrörelsen inom kommunal och regional sektor pågår under våren 2027. Avtalsrörelsen i statlig sektor startar under sensommaren/hösten 2027. Vissa avtal är tillsvidareavtal och är då inte uppsagda. Dock arbetar DIK och andra avtalsparter kontinuerligt med utveckling av avtalet. Vi genomför då en avtalsrörelse även om avtalet inte sagts upp och genomför precis som vanligt förhandlingar och lämnar in yrkanden.
Vad gäller för mig som inte omfattas av kollektivavtal?
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal så berörs du inte direkt av avtalsrörelsen. Om din arbetsgivare ensidigt ger ut förmåner där man tagit inspiration från centrala kollektivavtal så kanske dessa kan ändras längre fram, men det finns inga garantier för det och ingen förhandlingsrätt för facket. Det är alltid bäst att vara anställd på ett företag med kollektivavtal!
Vilka förhandlar DIK med?
Genom att flera fackförbund går samman i olika konstellationer i avtalsrörelsen, så får vi större tyngd i förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna. I DIK:s fall tecknar vi nästan alltid avtal som en del i en förhandlingsorganisation tillsammans med andra förbund. Exempel på sådana förhandlingsorganisationer är AkademikerAlliansen, Saco-S, PTK och Akademikerförbunden i privat sektor.
Exempel på arbetsgivarorganisationer som DIK har kollektivavtal med är Sveriges Kommuner och Regioner, Arbetsgivarverket, Sobona, Almega Tjänsteföretagen, Almega Medieföretagen, Svensk Scenkonst och Fremia.
Vad händer om parterna inte kommer överens?
Fackets slutgiltiga vapen för att få igenom sina krav i en avtalsrörelse är konflikt, vilket i sin kraftfullast form innebär arbetsnedläggelse, det vill säga strejk. Andra typer av stridsåtgärder kan vara nyanställningsblockad som innebär att arbetstagarorganisationen stoppar alla nyanställningar hos de arbetsgivare som omfattas av blockaden, eller övertid-/mertidsblockad som innebär att de anställda inte jobbar övertid eller mertid.
Om det går så långt som till strejk har det oftast utsetts medlare (vanligtvis genom statliga Medlingsinstitutet), som har som uppdrag att få parterna att komma överens och teckna ett nytt avtal. Strejker är numera ovanliga i Sverige i ett internationellt perspektiv, och det är ännu ovanligare att Saco-förbund strejkar.
Det är viktigt att komma ihåg att rätten att genomföra stridsåtgärder eller sympatiåtgärder alltid tillfaller centralorganisationer och aldrig en enskild. Skulle vi hamna i ett läge där stridsåtgärder blir aktuella kommer du som medlem få tydlig information från DIK.