Var i landet satsar man mest – och minst – på kulturen?

Detta är den första av tre delrapporter där DIK granskar kulturens finansiering och hur den påverkar invånarnas tillgång till kultur.  

Minskad kulturbudget på alla nivåer 

Genomgången visar att kulturens andel av de offentliga utgifterna har minskat från 1,26 procent 2011 till 1,10 procent 2024. Det är en tydlig och oroande nedgång – som sker på samtliga nivåer: 

• Kommunala utgifter: -0,17 % 

• Regionala utgifter: -0,20 % 

• Statliga utgifter: -0,16 % 

När staten minskar sin kulturbudget tvingas kommuner och regioner försöka täcka upp. De har på senare år ökat sina andelar något, men ökningen är långt ifrån tillräcklig för att kompensera för tappet. 

Den statliga kulturbudgeten faller kraftigt 

Andelen av de statliga utgifterna som går till kultur har gått ner från 0,83 till 0,64 procent mellan 2018 och 2024. Tittar man på statens budgetar för 2025 och 2026 är det tydligt att trenden fortsätter. 2026 når kulturbudgeten sin lägsta nivå på över 25 år, endast 0,62 procent. 

Kulturen tappar också i faktiska pengar 

Rensat för inflation har kulturens samlade finansiering visserligen ökat på lång sikt. Men utvecklingen de senaste åren visar en tydlig nedgång från 29,5 miljarder kronor 2018 till 27,6 miljarder kronor 2024. 

Det innebär ett tapp på hela 2 miljarder kronor. Störst är minskningen hos staten som har skurit ned sina utgifter med 1,5 miljarder kronor sedan 2018.  

• Staten minskar med 1,5 miljarder kronor sedan 2018. 

• Regionerna minskar med 0,4 miljarder kronor sedan 2018 

• Kommunerna ökar med 0,1 miljarder kronor sedan 2018. 

Kommunal rankning – glesbygden drabbas hårdast 

64 procent av kommunerna har minskat kulturens andel av budgeten sedan 2011. Endast 27 procent har ökat sina satsningar.  

Kommuner som lade störst andel av sin budget på kultur: 

1. Umeå: 4 % 

2. Säter: 3,1 % 

3. Malmö: 3,1 % 

Kommuner som lade lägst andel av sin budget på kultur: 

1. Vilhelmina: 0,8 % 

2. Överkalix: 0,9 % 

3. Vindeln: 1 % 

Storstäderna – Stockholm, Uppsala och Göteborg – ligger förhållandevis lågt – runt 2 procent. Det visar att även ekonomiskt starka kommuner prioriterar kulturen lägre än många mindre kommuner. 

Regional rankning – 9 av 10 har skurit ned  

Den regionala bilden liknar den kommunala – 9 av 10 regioner lägger i dag en mindre andel av sin budget på kultur än 2011. Det speglar en långvarig och negativ trend i hela landet. 

• Högst nivå: Västra Götalandsregionen (2 %) 

• Lägst nivå: Region Stockholm (0,5 %) 

Tillgången till kultur är inte jämlik 

När kulturfinansieringen krymper drabbas invånarna direkt och påtagligt.  

• Bibliotek behöver hålla stängt mer 

• Kulturskolor minskar sin verksamhet 

• Skolor och förskolor drar ner på kulturupplevelser  

• Museer och arkiv förmedlar mindre kunskap  

• Bevarande och insamling av kulturarv försvåras  

• Kulturutbudet glesas ut – särskilt utanför storstadsregionerna 

• De som jobbar med kultur får sämre arbetsvillkor och arbetsmiljö 

Kort sagt: kulturell välfärd blir alltmer beroende av postnummer. Konst, musik, teater, litteratur, historia, allt som får oss att förstå varandra, blir mer svårtillgängligt. Det står i direkt konflikt med både regeringsformens krav på kulturell välfärd och de kulturpolitiska mål som slår fast att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och utveckla sina skapande förmågor. 

Är det så här vi vill ha det?  

För att Sverige ska leva upp till sina åtaganden måste kulturens finansiering stärkas – på statlig, regional och kommunal nivå. DIK kräver tydliga och långsiktiga politiska beslut för att stoppa den nedåtgående trenden. Denna rapport är bara början. I nästa delrapport kommer DIK att presentera nya siffror, och i den tredje och sista delen presenterar förbundet konkreta förslag för hur kulturens långsiktiga finansiering kan säkras. 

Rädda kulturen – skriv under namninsamlingen 

DIK har startat en namninsamling för att visa att vi är många som vill stoppa nedskärningarna inom kulturen och värna den kulturella infrastrukturen i hela landet. 

Vi kräver att regeringen och landets politiker:  

1. Tar ansvar och lever upp till sina åtaganden om kulturell välfärd och de kulturpolitiska målen.  

2. Säkerställer en långsiktigt hållbar finansiering av kulturområdet – på statlig, kommunal och regional nivå.  

3. Säkrar likvärdig tillgång till kultur för alla – barn, unga, vuxna och äldre, oavsett bakgrund eller var man bor.  

Om rapporten 

Den data som ligger till grund för rapporten har samlats in och bearbetats av PwC Sverige på uppdrag av DIK. I den fullständiga rapporten finns en mer detaljerad beskrivning av metodik och underlag. 

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.