Här kan du läsa rapporten i sin helhet.
Ladda ner rapportenInför valet 2026 djupdyker DIK i kulturens finansiering. I den första rapporten granskade vi hur mycket kommuner och regioner lade på kulturen och gjorde en rankning. I den andra delrapporten gör vi en europeisk jämförelse som visar att Sverige kraftigt halkar efter. Beräkningarna har gjorts av PwC och baseras på data från Ekonomistyrningsverket och Eurostat.
”Oavsett hur man räknar så är det bara att konstatera att Sverige numera spelar i knatteligan vad det gäller både offentlig och privat kulturfinansiering.”
– Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.
Nedskärningar i kulturens finansiering slår brett – mot yrkesverksamma i kultursektorn, mot tillgången till kultur i hela landet och mot demokratin som helhet.
Resultat i korthet:
Kulturen får allt mindre finansiering – oavsett mätmetod
DIK:s rapport visar att kulturens finansiering i Sverige minskar både som andel av BNP och räknat i kronor per invånare.
År 2024 uppgick statens kulturutgifter till 0,14 procent av BNP – den lägsta nivån på över 20 år.
Per person motsvarade statens kulturutgifter 826 kronor per år och invånare. Räknar man in stat, regioner och kommuner uppgick den offentliga kulturfinansieringen till 2 611 kronor per invånare – 218 kronor i månaden. Detta ska räcka till allt från bibliotek, arkiv och museer till kulturskola, scenkonst, film, läsfrämjande arbete och konstnärlig utveckling.
Nedgången är särskilt tydlig under 2023 och 2024. Ser man på statens budgetar för 2025 och 2026 fortsätter trenden med en allt lägre andel till kulturen.
Sverige och Finland lägger minst andel på kultur i Norden
När kulturens andel av de offentliga utgifterna jämförs med andra länder ser bilden ännu mörkare ut.
Sverige och Finland lägger lägst andel av de offentliga utgifterna på kultur i Norden: 1,0 procent.
Norge satsar 1,1 procent och Danmark 1,2 procent. Island är i en helt annan liga som lägger 2,2 procent av utgifterna på kultur.
Sverige halkar efter och ligger under genomsnittet i EU
År 2014 lade Sverige 1,2 procent av de offentliga utgifterna på kultur. Tio år senare har vi halkat ned till 1,0 procent vilket innebär att vi ligger en bra bit under genomsnittsnivån i EU (1,3 procent).
Kulturens finansiering har urholkats under lång tid, men utvecklingen har eskalerat under de senaste åren.
Sverige har även minst privat kulturfinansiering
Regeringen har under senare år haft ett allt större fokus på att öka den privata finansieringen av kultur, genom sponsring, donationer och stiftelser. Men rapporten visar att Sverige även här ligger sämst till i Norden.
Danmark – som ofta lyfts fram som ett föregångsland när det gäller privat finansiering – stöttar också upp kulturen med en större andel av den offentliga budgeten än Sverige.
Den största delen av den privata kulturfinansieringen i Sverige kommer i dag från hushållen – genom biljett- och entréintäkter – inte från sponsorer eller stiftelser.
DIK anser att donationer och sponsring aldrig kan ersätta en stark offentlig finansiering, utan enbart fungera som ett komplement.
När den offentliga finansieringen försvagas ökar risken för:
sämre och mer ojämlik tillgång till kultur i olika delar av landet
ökad projektifiering
sämre arbetsvillkor för de som jobbar inom kultursektorn
att kulturens innehåll styrs av finansiärer snarare än av konstnärliga och demokratiska värden
Alla har rätt till kultur
I Sverige är den kulturella välfärden grundlagsstadgad och de kulturpolitiska målen säger att alla ska ha tillgång till kulturupplevelser, bildning och skapande. Det betyder att alla har rätt till kultur – oavsett bakgrund eller bostadsort. Ändå visar DIK:s rapport att utvecklingen går åt motsatt håll.
Sverige har alla förutsättningar att bygga kulturell välfärd – men då krävs politisk handling.
DIK:s krav för kulturell välfärd
Öka de statliga, regionala och kommunala satsningarna på kultur
Långsiktighet framför kortsiktiga projekt
En stark offentlig grund ska möjliggöra – inte kan ersätta – privat finansiering
I den tredje och sista rapporten i serien presenterar DIK konkreta förslag för hur kulturens finansiering kan stärkas i hela landet.