Barnbibliotekarien Isabel: ”Biblioteken måste våga fokusera på läsning”

Det var intresset för litteratur som lockade Isabel Bjölstad Nordqvist till jobbet som bibliotekarie på Hallunda bibliotek i Botkyrka. Men när hon började arbeta upptäckte hon något ännu viktigare – barnen. Följ med till ett bibliotek som erbjuder böcker på nästan 50 språk och vill återinföra lugnet och läsron för besökarna.

Hallunda bibliotek ligger i Folkets hus i Hallunda centrum. HĂ€r arbetar man aktivt för att alla sprĂ„k ska fĂ„ plats pĂ„ samma villkor. 

– Vi har som princip att det ska finnas barnböcker pĂ„ alla hemsprĂ„k som undervisas i Botkyrkas skolor, idag 49 stycken, sĂ€ger Isabel Bjölstad Nordqvist, barnbibliotekarie.  

En trygg barnbiblioteksmiljö i Botkyrka 

Dagen börjar med att Isabel gör fint i hyllorna: böckerna ska stĂ„ i prydliga rader och skyltningen se lockande ut. 

– Vi Ă€r estetiska varelser. Det Ă€r viktigt att miljön kĂ€nns tilltalande och vĂ€lkomnande, menar hon. 

Barnavdelningen har nyligen förbĂ€ttrats, inspirerad av barnboksförfattaren och litteraturpedagogen Aidan Chambers. 

– Böcker ska finnas nĂ€ra till hands. Man ska kunna ta en bok och sĂ€tta sig direkt, sĂ€ger Isabel och visar sittplatserna dĂ€r man kan krypa upp bland hyllorna. 

bibliotekarie Isabel Hallunda bibliotek.jpg

– NĂ€stan alla barn, precis som vuxna, vill ju ha lugn nĂ€r de lĂ€ser. Det Ă€r inte sjĂ€lvklart att det finns hemma, dĂ€rför ska det finnas hĂ€r. 

Sittplatserna har höga ryggstöd och fungerar nĂ€stan som kojor med skydd bakĂ„t och utsikt framĂ„t. 

– Vi behöver kĂ€nna oss trygga för att kunna fokusera pĂ„ att lĂ€sa, sĂ€ger Isabel. 

Barnböcker pĂ„ nĂ€stan 50 sprĂ„k – sĂ„ jobbar Hallunda bibliotek 

Systemet för var barnböckerna ska stĂ„ Ă€r nĂ€stan unik för Botkyrkas bibliotek och kallas Klartext. I stĂ€llet för SSAB:s indelning anvĂ€nds mer anvĂ€ndarvĂ€nliga kategorier som ”LĂ€skigt”, ”LĂ€ttlĂ€st” och ”Roligt”.  

 â€“ DĂ„ kan besökarna lĂ€ra sig att ”i den hĂ€r hyllan brukar det finnas böcker som jag gillar”.  

Sorteringen-av-barnböcker-på-Hallunda-bibliotek.jpg

Bland kapitelböckerna finns de svenska böckerna bredvid kapitelböcker pĂ„ andra sprĂ„k – för att uppmuntra lĂ€sningen pĂ„ alla sprĂ„k och inte skapa hierarkier.  

För böcker pĂ„ sprĂ„k som Ă€r svĂ„ra att fĂ„ tag pĂ„, vĂ€nder sig biblioteket till den statliga MĂ„ngsprĂ„kiga lĂ„necentralen. 

– Om vi hör att det flyttat in en familj som pratar till exempel igbo, ett sprĂ„k med vĂ€lidgt liten utgivning, kan vi lĂ„na böcker dĂ€rifrĂ„n och ha dem i ett halvĂ„r, berĂ€ttar Isabel.  

Litteraturintresset som drivkraft 

Isabel har alltid Ă€lskat litteratur. Hon började jobba i förlagsbranschen men tyckte det blev för ensamt. DĂ€rför lĂ€ste hon en master i biblioteks- och informationsvetenskap pĂ„ distans frĂ„n Högskolan i BorĂ„s. Under den perioden började hon lĂ€sa mer böcker för barn och unga. 

– Jag kĂ€nde: ”Wow, att man kan skriva sĂ„ hĂ€r bra för barn”! Det pĂ„minde om min egen lĂ€sning som barn, kĂ€nslan av att bli indragen i en annan vĂ€rld. 

NĂ€r hon vĂ€l började jobba som barnbibliotekarie för mellanĂ„ldern fick hon en ny insikt: 

– Det hĂ€ftigaste Ă€r ju barnen. Att fĂ„ jobba med dem kĂ€nns sĂ„ stort och meningsfullt varje dag. 

Den bĂ€sta kĂ€nslan Ă€r nĂ€r barnen efter ett boksamtal kommer tillbaka och ber om nya boktips. Hon imiterar deras glada röster: “Hej Isabel, kommer du ihĂ„g mig? Boken du tipsade om var sĂ„ bra! Har du nĂ„gon mer liknande?” 

Att-läsa-barnlitteratur-som-bibliotekarie.jpg

Barnlitteratur och boktips 

För Isabel Ă€r det naturligt att lĂ€sa nya barnböcker, Ă€ven om det gĂ„r ut över hennes lĂ€sning av vuxenlitteratur. OmvĂ€rldsbevakning Ă€r nĂ„got bibliotekarier oftast behöver göra pĂ„ sin fritid. 

– Nu har jag perfekt nog barn i den Ă„ldern jag jobbar mot, sĂ„ jag vet nĂ€stan exakt skillnaden mellan Ă„rskurs tre och fyra, skrattar hon. 

Att sjĂ€lv ha lĂ€st böckerna gör skillnad nĂ€r barnen ber om tips. 

– Sen behöver man inte ha lĂ€st 100 procent av det som ges ut, men man kanske kan lĂ€sa 20 procent och ha bra koll pĂ„ innehĂ„llet, och kĂ€nna till författarna för resterande 80 procent. Med det kommer man lĂ„ngt. 

Läsplats-på-Hallunda-bibliotek.jpg

NĂ€r biblioteket blir den sista öppna platsen 

Enligt DIK:s biblioteksrapport (2025) upplever de flesta bibliotekarier att resurserna Ă€r för smĂ„. Isabel kĂ€nner igen bilden – pĂ„ Hallunda bibliotek har antalet anstĂ€llda minskat sedan mĂ„nga Ă„r tillbaka och resurserna verkar aldrig riktigt rĂ€cka till. 

– Den hĂ€r utvecklingen ser vi i hela samhĂ€llet. Man drar ned pĂ„ de ekonomiska resurserna för att politikerna vill visa att de kan hĂ„lla nere budgetarna, men det förebyggande arbetet i samhĂ€llet blir lidande, sĂ€ger Isabel med stor irritation. 

I ett socioekonomiskt utsatt omrĂ„de Ă€r behoven alltid stora. Isabel önskar att hon kunde göra Ă€nnu mer. Hon trĂ€ffar redan förskoleklasserna och Ă„rskurs fyra som en del av Botkyrkas kulturella allemansrĂ€tt – en kulturgaranti som ger alla elever rĂ€tt till minst en kulturupplevelse varje skolĂ„r. Men Isabel hade gĂ€rna trĂ€ffat Ă€nnu fler. 

– I tvĂ„an behövs en viss insats, i fyran en annan och i sexan mĂ„ste man hĂ„lla i lĂ€sningen inför högstadiet. Hade jag kunnat jobba 200 procent hade jag gĂ€rna trĂ€ffat Ă€nnu fler klasser.

Precis som Isabel Ă€r de andra kollegorna engagerade i att biblioteket ska vara en viktig del av samhĂ€llet.  Den lilla arbetsgruppen pratar över morgonkaffet och sprider en trevlig och inbjudande stĂ€mning omkring sig.  

– Jag Ă€lskar jobbet, jag Ă€lskar omrĂ„det och jag Ă€lskar mina kollegor, sĂ€ger Isabel. 

 Bibliotekarien Sam vĂ€lkomnar dagens första besökare vid disken. En mamma lĂ€ser för sina barn. En Ă€ldre kvinna sĂ€tter sig vid en lĂ„nedator. NĂ€r skoldagen Ă€r slut fylls lokalen av barn. 

Arbetsmiljö-och-arbetsglädje-på-biblioteken-i-Botkyrka.jpg

Bibliotekets roll: lĂ€sfrĂ€mjande eller en alternativ fritidsgĂ„rd? 

Enligt DIK:s rapport gĂ„r mycket bibliotekstid Ă„t till samhĂ€llsservice. För Isabel Ă€r dock den största frĂ„gan bristen pĂ„ fritidsgĂ„rdar. 

– NĂ€r jag började som mellanĂ„ldersbibliotekarie hade vi nĂ„got som hette MĂ„ndagsklubben med pyssel varje vecka för att sysselsĂ€tta de mer rastlösa barnen som kom till biblioteket. Det var jĂ€ttepopulĂ€rt och jag hade roligt med barnen, men jag vill ju egentligen jobba med böcker och lĂ€sning. 

Aktiviteter-för-barn-och-unga-på-Hallunda-bibliotek.jpg

Hon tycker att biblioteken riskerar att lova för mycket nĂ€r de fungerar som fritidsgĂ„rdar eftersom bibliotekarierna inte Ă€r pedagoger och inte Ă€r utbildade inom exempelvis konflikthantering som fritidspedagogerna Ă€r. 

– Det Ă€r inte Ă„t det hĂ„llet vi ska gĂ„. FritidsgĂ„rdarna ska göra sitt fantastiska jobb, och vi ska jobba med lĂ€sfrĂ€mjande och litteratur. 

I ett omrĂ„de dĂ€r mĂ„nga barn har svenska som andrasprĂ„k ser Isabel lĂ€sningen som den viktigaste insatsen. 

– SprĂ„k Ă€r makt, lĂ€sning Ă€r makt. Att ha kunskap och ett stort ordförrĂ„d gör jĂ€ttestor skillnad i livet. 

Det bĂ€sta, menar hon, Ă€r nĂ€r fritidsgĂ„rd och bibliotek ligger vĂ€gg i vĂ€gg. DĂ„ kan barnen först spela lite pingis eller Ă€ta mellis pĂ„ fritidsgĂ„rden nĂ€r de har behov av det och sen sjĂ€lva vĂ€lja om de vill gĂ„ över till biblioteket för lite lugnare aktiviteter som att blĂ€ddra i en bok eller ta del av lĂ€xhjĂ€lpen till exempel. 

Isabel tycker att biblioteken mĂ„ste vĂ„ga vara just bibliotek. Hon vill hĂ„lla i bokklubbar, poesiworkshops och lĂ€shĂ€ng. PĂ„ höstlovet kommer de ha en bokhund – en hund som barnen fĂ„r lĂ€sa för – pĂ„ biblioteket. 

Unga-på-biblioteket-i-Hallunda.jpg

Biblioteken betyder mycket för besökarna 

Det talas mycket om de tuffa villkoren i bibliotekarieyrket och att de lĂ„ga lönerna gör att utbildningen inte betalar sig. Men meningsfullheten gĂ„r inte att ifrĂ„gasĂ€tta. 

– Jag har en elvaĂ„rig pojke som hĂ„ller pĂ„ att skriva en bok pĂ„ sitt modersmĂ„l. Han kommer nĂ€stan en gĂ„ng i veckan och hĂ€lsar pĂ„ mig, och uppdaterar mig dĂ„ pĂ„ hur det gĂ„r med skrivandet och vad han lĂ€st, berĂ€ttar Isabel. 

Hon nĂ€mner ocksĂ„ en flicka som brukar sĂ€ga: ”du Ă€r vĂ€rldens bĂ€sta bibliotekarie, du Ă€r sĂ„ bra pĂ„ att tipsa om de bĂ€sta böckerna”. 

NĂ€r Isabel pratar om mötet med barn och unga lyser engagemanget igenom gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng. Bland annat nĂ€r hon berĂ€ttar om barn som sagt rakt ut att bibliotekets sĂ€tt att stĂ„ upp mot till exempel homofobi har betytt mycket för dem. 

– Vi ska visa vad vi stĂ„r för, vi ska erbjuda en trygg plats och vi mĂ„ste pĂ„minna om att vĂ„rt lĂ€s- och sprĂ„kfrĂ€mjande uppdrag Ă€r livsviktigt. Jag har hittat vĂ€rldens bĂ€sta jobb. 

För Isabel handlar bibliotekarieyrket om mer Ă€n böcker – det handlar om barnens framtid. DIK arbetar för att bibliotekarier som Isabel ska ha resurser och villkor för att fortsĂ€tta göra skillnad. 

Vill du veta mer om DIK:s arbete för bibliotekariers arbetsmiljö och starka bibliotek?

Läs mer om vad DIK driver för biblioteken

 Bibliotekarien-Isabel-vid-arbetsplatsen.jpg

Barnbibliotekariens tips för att öka barns och ungas lĂ€sning 

1. Gör höglĂ€sning till en vana 

LĂ€s högt tillsammans varje kvĂ€ll – eller morgon. FortsĂ€tt Ă€ven efter att barnet knĂ€ckt lĂ€skoden. HöglĂ€sning stĂ€rker ordförrĂ„det, skapar gemenskap och ger en lugn stund tillsammans. Vill barnet lĂ€sa sjĂ€lv? Kombinera bĂ„da. 

2. Bygg en biblioteksrutin 

GĂ„ regelbundet till biblioteket, kanske varje vecka eller en gĂ„ng i mĂ„naden. NĂ€r barnen blir Ă€ldre – uppmuntra dem att gĂ„ sjĂ€lva. Visa att biblioteket Ă€r en plats dĂ€r man bĂ„de kan lĂ„na hem böcker och slĂ„ sig ner för att lĂ€sa pĂ„ plats. 

3. FrĂ„ga bibliotekarien om boktips 

Undvik att bara rekommendera dina egna barndomsfavoriter – sprĂ„ket, tempot och miljöerna i dagens böcker skiljer sig ofta frĂ„n gĂ„rdagens. Klassiker kan absolut fungera, men blanda gĂ€rna med nya böcker. Det finns ett enormt utbud, och barnbibliotekarierna har koll. VĂ„ga frĂ„ga – vi Ă€lskar det! 

4. LĂ€s pĂ„ alla sprĂ„k 

MĂ„nga bibliotek erbjuder böcker pĂ„ flera sprĂ„k. LĂ€s pĂ„ alla sprĂ„k du och ditt barn vill hĂ„lla levande. Att lĂ€sa pĂ„ sitt modersmĂ„l Ă€r viktigt för identiteten och stĂ€rker dessutom sprĂ„kutvecklingen pĂ„ bĂ„de modersmĂ„let och svenskan. 

5. Var en lĂ€sande förebild 

Visa att du sjĂ€lv lĂ€ser – pĂ„ tunnelbanan, i soffan eller till frukosten. Dela din entusiasm nĂ€r en ny bok kommer ut, och berĂ€tta vad du lĂ€ser. NĂ€r barn ser att lĂ€sning ocksĂ„ kan vara socialt och roligt, inte bara nyttigt, blir det mer lockande. TĂ€nk som en bibliotekarie: vi vill göra lĂ€sare av alla som kan lĂ€sa. 

Barnavdelningen-på-Hallunda-bibliotek.jpg

Fakta om DIK och biblioteken i korthet

Vad Ă€r DIK:s biblioteksrapport? 

Varannat Är gör DIK en medlemsundersökning bland vÄra medlemmar som jobbar pÄ bibliotek för att undersöka arbetsmiljö, villkor och utvecklingen inom sektorn.

LĂ€s rapporten frĂ„n 2025 hĂ€r. 

Vilka Ă€r de största utmaningarna pĂ„ bibliotek idag? 

DIK:s rapport visar att det frĂ€mst handlar om bristande resurser, minskad personal och svĂ„righeter att prioritera lĂ€sfrĂ€mjande arbete. 

Varför Ă€r bibliotekarier viktiga för barns lĂ€sning? 

Utbildade bibliotekarier Ă€r experter pĂ„ litteraturförmedling, lĂ€sfrĂ€mjande, informationshantering och MIK (medie- och informationskunnighet). De kan inspirera, tipsa och skapa lĂ€sande miljöer för alla barn – oavsett sprĂ„k och bakgrund. 

Varför ska jag vara med i DIK som bibliotekarie?

DIK Àr facket för bibliotekarier:

  • Vi driver dina frĂ„gor 
    Vi driver viktiga frÄgor för yrket i stort, till exempel mer resurser till biblioteken, högre löner och att hÄlla politiken pÄ armlÀngds avstÄnd.

  • RĂ„d, stöd och förhandling
    Vi hjÀlper dig med fackliga eller arbetsrÀttsliga frÄgor och företrÀder dig om du skulle rÄka illa ut eller hamna i en konflikt pÄ jobbet.

  • BĂ€ttre löneutveckling
    Omfattande lönestatistik med möjlighet att jÀmföra med tusentals andra bibliotekarier och lönerÄdgivning frÄn vÄra erfarna coacher.

LÀs mer om DIK:s medlemsförmÄner.