Hallunda bibliotek ligger i Folkets hus i Hallunda centrum. Här arbetar man aktivt för att alla språk ska få plats på samma villkor.
– Vi har som princip att det ska finnas barnböcker på alla hemspråk som undervisas i Botkyrkas skolor, idag 49 stycken, säger Isabel Bjölstad Nordqvist, barnbibliotekarie.
En trygg barnbiblioteksmiljö i Botkyrka
Dagen börjar med att Isabel gör fint i hyllorna: böckerna ska stå i prydliga rader och skyltningen se lockande ut.
– Vi är estetiska varelser. Det är viktigt att miljön känns tilltalande och välkomnande, menar hon.
Barnavdelningen har nyligen förbättrats, inspirerad av barnboksförfattaren och litteraturpedagogen Aidan Chambers.
– Böcker ska finnas nära till hands. Man ska kunna ta en bok och sätta sig direkt, säger Isabel och visar sittplatserna där man kan krypa upp bland hyllorna.
– Nästan alla barn, precis som vuxna, vill ju ha lugn när de läser. Det är inte självklart att det finns hemma, därför ska det finnas här.
Sittplatserna har höga ryggstöd och fungerar nästan som kojor med skydd bakåt och utsikt framåt.
– Vi behöver känna oss trygga för att kunna fokusera på att läsa, säger Isabel.
Barnböcker på nästan 50 språk – så jobbar Hallunda bibliotek
Systemet för var barnböckerna ska stå är nästan unikt för Botkyrkas bibliotek och kallas Klartext. I stället för den vanliga indelningen används mer användarvänliga kategorier som ”Läskigt”, ”Lättläst” och ”Roligt”.
– Då kan besökarna lära sig att ”i den här hyllan brukar det finnas böcker som jag gillar”.
Bland kapitelböckerna finns de svenska böckerna bredvid kapitelböcker på andra språk – för att uppmuntra läsningen på alla språk och inte skapa hierarkier.
För böcker på språk som är svåra att få tag på, vänder sig biblioteket till den statliga Mångspråkiga lånecentralen.
– Om vi hör att det flyttat in en familj som pratar till exempel igbo, ett språk med välidgt liten utgivning, kan vi låna böcker därifrån och ha dem i ett halvår, berättar Isabel.
Litteraturintresset som drivkraft
Isabel har alltid älskat litteratur. Hon började jobba i förlagsbranschen men tyckte det blev för ensamt. Därför läste hon en master i biblioteks- och informationsvetenskap på distans från Högskolan i Borås. Under den perioden började hon läsa mer böcker för barn och unga.
– Jag kände: ”Wow, att man kan skriva så här bra för barn”! Det påminde om min egen läsning som barn, känslan av att bli indragen i en annan värld.
När hon väl började jobba som barnbibliotekarie för mellanåldern fick hon en ny insikt:
– Det häftigaste är ju barnen. Att få jobba med dem känns så stort och meningsfullt varje dag.
Den bästa känslan är när barnen efter ett boksamtal kommer tillbaka och ber om nya boktips. Hon imiterar deras glada röster: “Hej Isabel, kommer du ihåg mig? Boken du tipsade om var så bra! Har du någon mer liknande?”
Barnlitteratur och boktips
För Isabel är det naturligt att läsa nya barnböcker, även om det går ut över hennes läsning av vuxenlitteratur. Omvärldsbevakning är något bibliotekarier oftast behöver göra på sin fritid.
– Nu har jag perfekt nog barn i den åldern jag jobbar mot, så jag vet nästan exakt skillnaden mellan årskurs tre och fyra, skrattar hon.
Att själv ha läst böckerna gör skillnad när barnen ber om tips.
– Sen behöver man inte ha läst 100 procent av det som ges ut, men man kanske kan läsa 20 procent och ha bra koll på innehållet, och känna till författarna för resterande 80 procent. Med det kommer man långt.
När biblioteket blir den sista öppna platsen
Enligt DIK:s biblioteksrapport (2025) upplever de flesta bibliotekarier att resurserna är för små. Isabel känner igen bilden – på Hallunda bibliotek har antalet anställda minskat sedan många år tillbaka och resurserna verkar aldrig riktigt räcka till.
– Den här utvecklingen ser vi i hela samhället. Man drar ned på de ekonomiska resurserna för att politikerna vill visa att de kan hålla nere budgetarna, men det förebyggande arbetet i samhället blir lidande, säger Isabel med stor irritation.
I ett socioekonomiskt utsatt område är behoven alltid stora. Isabel önskar att hon kunde göra ännu mer. Hon träffar redan förskoleklasserna och årskurs fyra som en del av Botkyrkas kulturella allemansrätt – en kulturgaranti som ger alla elever rätt till minst en kulturupplevelse varje skolår. Men Isabel hade gärna träffat ännu fler.
– I tvåan behövs en viss insats, i fyran en annan och i sexan måste man hålla i läsningen inför högstadiet. Hade jag kunnat jobba 200 procent hade jag gärna träffat ännu fler klasser.
Precis som Isabel är de andra kollegorna engagerade i att biblioteket ska vara en viktig del av samhället. Den lilla arbetsgruppen pratar över morgonkaffet och sprider en trevlig och inbjudande stämning omkring sig.
– Jag älskar jobbet, jag älskar området och jag älskar mina kollegor, säger Isabel.
Bibliotekarien Sam välkomnar dagens första besökare vid disken. En mamma läser för sina barn. En äldre kvinna sätter sig vid en lånedator. När skoldagen är slut fylls lokalen av barn.
Bibliotekets roll: läsfrämjande eller en alternativ fritidsgård?
Enligt DIK:s rapport går mycket bibliotekstid åt till samhällsservice. För Isabel är dock den största frågan bristen på fritidsgårdar.
– När jag började som mellanåldersbibliotekarie hade vi något som hette Måndagsklubben med pyssel varje vecka för att sysselsätta de mer rastlösa barnen som kom till biblioteket. Det var jättepopulärt och jag hade roligt med barnen, men jag vill ju egentligen jobba med böcker och läsning.
Hon tycker att biblioteken riskerar att lova för mycket när de fungerar som fritidsgårdar eftersom bibliotekarierna inte är pedagoger och inte är utbildade inom exempelvis konflikthantering på samma sätt som fritidspedagogerna är.
– Det är inte åt det hållet vi ska gå. Fritidsgårdarna ska göra sitt fantastiska jobb, och vi ska prioritera läsfrämjande och litteratur.
I ett område där många barn har svenska som andraspråk ser Isabel läsningen som den viktigaste insatsen.
– Språk är makt, läsning är makt. Att ha kunskap och ett stort ordförråd gör jättestor skillnad i livet.
Det bästa, menar hon, är när fritidsgård och bibliotek ligger vägg i vägg. Då kan barnen först spela lite pingis eller äta mellis på fritidsgården när de har behov av det och sen själva välja om de vill gå över till biblioteket för lite lugnare aktiviteter som att bläddra i en bok eller ta del av läxhjälpen till exempel.
Isabel tycker att biblioteken måste våga vara just bibliotek. Hon vill hålla i bokklubbar, poesiworkshops och läshäng. På höstlovet kommer de ha en bokhund – en hund som barnen får läsa för – på biblioteket.
Biblioteken betyder mycket för besökarna
Det talas mycket om de tuffa villkoren i bibliotekarieyrket och att de låga lönerna gör att utbildningen inte betalar sig. Men meningsfullheten går inte att ifrågasätta.
– Jag har en elvaårig pojke som håller på att skriva en bok på sitt modersmål. Han kommer nästan en gång i veckan och hälsar på mig, och uppdaterar mig då på hur det går med skrivandet och vad han läst, berättar Isabel.
Hon nämner också en flicka som brukar säga: ”du är världens bästa bibliotekarie, du är så bra på att tipsa om de bästa böckerna”.
När Isabel pratar om mötet med barn och unga lyser engagemanget igenom gång på gång. Bland annat när hon berättar om barn som sagt rakt ut att bibliotekets sätt att stå upp mot till exempel homofobi har betytt mycket för dem.
– Vi ska visa vad vi står för, vi ska erbjuda en trygg plats och vi måste påminna om att vårt läs- och språkfrämjande uppdrag är livsviktigt. Jag har hittat världens bästa jobb.
För Isabel handlar bibliotekarieyrket om mer än böcker – det handlar om barnens framtid. DIK arbetar för att bibliotekarier som Isabel ska ha resurser och villkor för att fortsätta göra skillnad.
Vill du veta mer om DIK:s arbete för bibliotekariers arbetsmiljö och starka bibliotek?
Läs mer om vad DIK driver för biblioteken 
Barnbibliotekariens tips för att öka barns och ungas läsning
1. Gör högläsning till en vana
Läs högt tillsammans varje kväll – eller morgon. Fortsätt även efter att barnet knäckt läskoden. Högläsning stärker ordförrådet, skapar gemenskap och ger en lugn stund tillsammans. Vill barnet läsa själv? Kombinera båda.
2. Bygg en biblioteksrutin
Gå regelbundet till biblioteket, kanske varje vecka eller en gång i månaden. När barnen blir äldre – uppmuntra dem att gå själva. Visa att biblioteket är en plats där man både kan låna hem böcker och slå sig ner för att läsa på plats.
3. Fråga bibliotekarien om boktips
Undvik att bara rekommendera dina egna barndomsfavoriter – språket, tempot och miljöerna i dagens böcker skiljer sig ofta från gårdagens. Klassiker kan absolut fungera, men blanda gärna med nya böcker. Det finns ett enormt utbud, och barnbibliotekarierna har koll. Våga fråga – vi älskar det!
4. Läs på alla språk
Många bibliotek erbjuder böcker på flera språk. Läs på alla språk du och ditt barn vill hålla levande. Att läsa på sitt modersmål är viktigt för identiteten och stärker dessutom språkutvecklingen på både modersmålet och svenskan.
5. Var en läsande förebild
Visa att du själv läser – på tunnelbanan, i soffan eller till frukosten. Dela din entusiasm när en ny bok kommer ut, och berätta vad du läser. När barn ser att läsning också kan vara socialt och roligt, inte bara nyttigt, blir det mer lockande. Tänk som en bibliotekarie: vi vill göra läsare av alla som kan läsa.
Fakta om DIK och biblioteken i korthet
Vad är DIK:s biblioteksrapport?
Varannat år gör DIK en medlemsundersökning bland våra medlemmar som jobbar på bibliotek för att undersöka arbetsmiljö, villkor och utvecklingen inom sektorn.
Vilka är de största utmaningarna på bibliotek idag?
DIK:s rapport visar att det främst handlar om bristande resurser, minskad personal och svårigheter att prioritera läsfrämjande arbete.
Varför är bibliotekarier viktiga för barns läsning?
Utbildade bibliotekarier är experter på litteraturförmedling, läsfrämjande, informationshantering och MIK (medie- och informationskunnighet). De kan inspirera, tipsa och skapa läsande miljöer för alla barn – oavsett språk och bakgrund.
Varför ska jag vara med i DIK som bibliotekarie?
DIK är facket för bibliotekarier:
Vi driver dina frågor
Vi driver viktiga frågor för yrket i stort, till exempel mer resurser till biblioteken, högre löner och att hålla politiken på armlängds avstånd.Råd, stöd och förhandling
Vi hjälper dig med fackliga eller arbetsrättsliga frågor och företräder dig om du skulle råka illa ut eller hamna i en konflikt på jobbet.Bättre löneutveckling
Omfattande lönestatistik med möjlighet att jämföra med tusentals andra bibliotekarier och lönerådgivning från våra erfarna coacher.