Bibliotekarien blir kvar på skolan – tack vare DIK

DIK har i flera år drivit frågan om att alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbiblioteket med utbildade bibliotekarier. Den 1 juli sker också en ändring i skollagen som följer den linjen.

Det var bland annat mot bakgrund av den nya lagen som Mattias Karlsson, lokal facklig företrädare för DIK i Huddinge kommun, reagerade när han blev kallad till informationsmöte och fick veta att tjänsten som skolbibliotekarie skulle försvinna: Bemanningen skulle i stället ingå i en lärartjänst.

Mattias Karlsson, lokalfacklig i DIK

Skolan ville ta bort skolbibliotekarien – i strid med den nya lagen

– När det sedan blev dags för samverkan (MBL-förhandling) med rektor och en person från HR hade jag hunnit läsa på om den nya lagen och pratat med DIK centralt. Även skolbibliotekarien hade kontaktat mig. Det blev uppenbart att ledningens förslag gick emot den nya lagens intentioner, säger han.

Från ledningens sida menade man att ett samarbete med ett folkbibliotek skulle täcka upp avsaknaden av en egen bibliotekarie och att en lärare på posten skulle kunna involvera biblioteket mer i undervisningen.

– Jag hade kollat upp det med folkbiblioteket och det stämde inte riktigt. Det är viktigt att vara väl förberedd inför en förhandling, även emotionellt, så att man är lugn och saklig under mötet. Då kan man även sätta sig in i arbetsgivarens situation, säger Mattias Karlsson.

I det här fallet slutade samverkan i oenighet, vilket är en stark markering från fackets sida, och gör det möjligt att föra frågan vidare till en central förhandling.

Lokala förhandlingar slutade i oenighet

– Det var första gången som jag hade ett sådant möte, men jag tyckte ändå att det kändes ganska tryggt. Eftersom det finns avtal och formalia att hänvisa till behöver det inte bli så personligt och man kan fortsätta att ha en trevlig ton på mötet, vilket vi hade, säger Mattias.

Den centrala förhandlingen slutade sedan med att arbetsgivaren drog tillbaka sina krav. Mattias säger att erfarenheten har inspirerat honom till att fortsätta sitt lokalfackliga arbete.

– Ibland kan man tvivla på sitt uppdrag, men på senare år har jag märkt att man faktiskt kan påverka till det bättre. I det här fallet kunde jag lyfta en lag, som inte arbetsgivaren kände till, och förhoppningsvis bidra till en bra verksamhet och bra anställningsvillkor. Det är roligt att märka att man kan göra skillnad som lokalfacklig, säger han.

Per Johansson, ombudsman på DIK, säger att frågan om skolbibliotekarier är av stor vikt för DIK och att man är beredda att ta striden för den nya lagen.

– Om kommunen hade gått vidare med sitt förslag hade den här skolbibliotekarien varit under uppsägning när lagen träder i kraft. För DIK är den här frågan jätteviktig och om vi släpper igenom massa saker kommer lagen att förlora i värde, säger Per, som skötte den centrala förhandlingen.

För att få till stånd en central förhandling krävs att all formalia blir rätt och att parterna kommer överens om när samverkan är avslutad – i det här fallet i oenighet. Enligt DIK anses förhandlingen avslutad när parterna skrivit på protokollet, då har DIK sju dagar på sig att kalla till central förhandling.

DIK:s kraftsamling ledde till att kommunen backade

– Även om det är jag som sitter vid förhandlingsbordet är det här ett ”teamwork” internt på DIK. Mattias roll var jätteviktig eftersom han hade modet att lämna samverkan i oenighet och sedan hjälpte mig med kontakter på kommunen. Jag fick också hjälp av vår förhandlingschef, en av våra jurister och av vår utredningsansvariga, som vet allt om den nya lagen. Jag vill verkligen ge en eloge till alla inblandade.

Efter en ganska lång förhandling ajournerades mötet och efter två-tre veckor fick Per ett mejl från kommunens förhandlingschef om att de backar från alla sina krav. Beslutet är dock inte prejudicerande för andra skolbibliotek, men Per säger att efter den här framgången blir det roligare att gå in i liknande förhandlingar framgent.

– Vi kommer fortsätta att lyfta skolbibliotekariernas viktiga roll. Det är vackert med ett rum med böcker, men det blir ett bibliotek först när det finns någon på plats som kan hjälpa dig att hantera innehållet och förstå källkritik. I dagens samhällsklimat är skolbibliotekariernas arbete viktigare än någonsin, säger Per Johansson.

En lärare har inte samma kompetens som en skolbibliotekarie

När vi ringer upp Anna Johansson som är skolbibliotekarien som striden handlade om, berättar hon att kontakten med DIK tog hon både för elevernas och sina kollegers skull.

– Läraren, som skulle ta över min roll, hör till mina bästa kolleger, men det blir inte samma kontinuitet utan en utbildad bibliotekarie. En lärare har heller inte vår kompetens, till exempel i att träna eleverna i medie- och informationskunnighet, säger hon.

I dag är Anna Johansson glad över att han lyfte frågan och nöjd med stödet som hon fick från DIK.

– Innan hade jag lite farhågor om att jag skulle bli bortglömd som en enskild medlem och att det mest skulle handla om övergripande principer. Men jag känner att jag blev lyssnad på och är glad över att jag bidragit till att lyfta frågan om skolbibliotekariernas kompetens. 

Nya regler för skolbibliotek

• Den 1 juli 2025 blir det ändringar i skollagen som rör skolbibliotek.

• Det innebär att elever i första hand ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten.

• Ett skolbibliotek definieras som en ordnad verksamhet med analoga och digitala resurser som ställs till förfogande för elever och lärare.

• Skolbiblioteket ska i första hand bemannas av en utbildad bibliotekarie. Om det inte går att rekrytera den kompetensen kan någon annan med relevant utbildning bemanna biblioteket.

• Skolbibliotekarien ska främja elevers läsande samt medie- och informationskunnighet.

Läs också

Vanliga frågor om den nya lagen för bemannade skolbibliotek