”Det är en fråga om demokrati!” Hur offentliga kommunikatörer skyddar mot desinformation och bygger tillit

Läs den fullständiga rapporten här.

Det demokratiska samtalet står inför flera stora prövningar. Ett nytt medie- och informationslandskap har vuxit fram där användar- och AI-genererat innehåll flödar fritt, ofta med en avsaknad av källkritik, faktagranskning och ansvarstagande. Parallellt sker riktade desinformations- och påverkansattacker från främmande makt mot svenska myndigheter, kommuner och andra aktörer, i syfte att undergräva västerländska demokratier. 

I detta läge blir den offentliganställda kommunikatörens roll avgörande, inte bara som innehållsproducent, utan som någon som bygger tillit och motverkar desinformation. Kommunikatörens arbete är en demokratisk nödvändighet.

DIK – facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor, har tillsammans med facket Akavia tagit fram en rapport baserad på en enkät till 1 274 kommunikatörer i offentlig sektor (1 040 DIK-medlemmar och 230 Akavia-medlemmar svarade på enkäten). 

Rapporten ger en unik bild av kommunikatörers vardag, ansvar och förutsättningar och visar tydligt varför yrkesgruppen är central för ett fungerande samhälle. Kommunikatörer är en av våra starkaste buffertar mot desinformation och för demokratisk delaktighet. 

Tre viktiga områden för offentliganställda kommunikatörer 

Desinformation

• Nästan hälften av kommunikatörerna i offentlig sektor (48 procent) uppger att de ofta eller ibland stöter på desinformation i sitt arbete. Bakom desinformationen står oftast enskilda medborgare, följt av anonyma konton och opinionsbildare/influencers. Det är också relativt vanligt med desinformation från politiska partier eller andra organiserade grupper.

• 89 procent av kommunikatörerna tror att verksamheten kan behöva hantera desinformation framöver. 68 procent svarar att de känner sig ganska eller mycket trygga med att identifiera desinformation. Unga kommunikatörer uppger att de ofta stöter på desinformation i högre utsträckning än äldre, och upplever sig tryggare med att identifiera desinformation.

Enkätsvaren visar på behovet av kontinuerlig kompetensutveckling, tydliga mandat och avsatt tid för att hantera desinformation professionellt. 

Kriskommunikation och beredskap

• Ungefär sex av tio svarar att de i sin yrkesroll har varit med om en kris eller allvarlig händelse där kommunikation till allmänheten eller specifika målgrupper har varit avgörande. Som exempel anger många covidpandemin, men det kan också handla om förorenat vatten, våldsdåd/terrorattentat, större olyckor, omfattande bränder eller olika former av cyberattacker.

• 28 procent anser att organisationens kommunikationsverksamhet är tillräckligt förberedd för att kunna hantera en allvarlig kris eller samhällsstörning. 59 procent anser att verksamheten är delvis förberedd.

För DIK är detta en tydlig signal: kommunikatörer måste involveras tidigt i krisberedskap och finnas representerade i både ledningsgrupper och krisorganisationer.

Demokrati och transparens

• 92 procent av kommunikatörerna i offentlig sektor upplever att deras arbete bidrar till transparens och demokratisering. Bara 3 procent upplever att arbetet inte bidrar till detta.

Resultaten överensstämmer med DIK:s hållning: kommunikation i offentlig sektor är inte ett komplement, utan en grundbult i demokratins infrastruktur. 

DIK:s ståndpunkter om kommunikatörer i offentlig sektor

• Politiken har ett ansvar att hålla sig till strategisk styrning och att luta sig mot fakta. Tillit måste genomsyra alla led i den offentliga verksamheten så att kommunikatörerna kan ägna sig åt sina uppdrag.

• Kommunikation ska inte politiseras! Det är en förutsättning för att medborgare ska ha förtroende för offentlig verksamhet. Ansvaret för att hålla politisk påtryckning borta och behålla verksamhetens legitimitet vilar i första hand på chefsnivå.

• Kommuner, regioner och myndigheter behöver se till att kommunikatörskompetens finns i både krisorganisationer och ledningsgrupper överlag, så att kommunikatörerna involveras tidigt i processen. 

• Kommunikatörerna måste få tillräcklig kompetensutveckling och avsatt arbetstid för att upptäcka och hantera desinformation, och för att kunna kommunicera i kriser och allvarliga samhällsstörningar.

• När kommunikatörer har beredskap ska det alltid vara tydligt vad som gäller, exempelvis vilken ersättning som utgår och hur dygnsvilan ska säkras. Detta kan med fördel regleras i KiB-avtal (kommunikatörer i beredskap).

I en tid då både främmande makt och inhemska aktörer sprider vilseledande information, är det tydligt: kommunikatörerna är en nyckel till ett starkt och demokratiskt samhälle – och deras villkor är en facklig fråga. 

Hur är det att jobba som offentliganställd kommunikatör?

Läs intervjun med Maria Soner, planeringsledare i Göteborgs stad och ordförande för DIK-styrelsen i Göteborg. 

Jobbar du med kommunikation? Gå med i DIK

DIK arbetar varje dag för att stärka kommunikatörers arbetsvillkor och profession. Vill du vara med och påverka, få stöd i din roll och bidra till en mer motståndskraftig offentlig sektor?