När krisen kommer – vad gäller för kommunikatören? 

Det är mycket man inte kan förbereda sig på, men du vinner mycket på om du har tänkt igenom vissa saker i förväg. Linnea Skagerberg, förbundsjurist, och Frida Telleborn, ombudsman, hjälper oss att reda ut vad som gäller. 

Hur tillgänglig måste jag som kommunikatör vara på min lediga tid? Om något händer när jag är bortrest och jag är den som har ansvar för våra sociala medier och webb, vad gör jag då? 

Om du har ett jour- eller beredskapsavtal och krisen uppstår när du har jour eller beredskapstid – då förväntas du hoppa in. Finns det inget sådant avtal eller uppstår krisen på en tid som inte omfattas av avtalet så har du ingen skyldighet mot arbetsgivaren att arbeta på din lediga tid. 

Enligt lag finns det ingen skyldighet för dig att till exempel svara i telefon på din lediga tid eller hantera dina arbetsuppgifter om du är på semester om inte du och din arbetsgivare har kommit överens om någonting annat och då ska du bli kompenserad för det. Om din arbetsgivare skulle kräva att du avbryter din semester måste det finnas tungt vägande skäl.  

För att veta exakt vad som gäller i ditt enskilda fall så behöver man kika på anställningsavtal, kollektivavtal eller om det finns någon annan överenskommelse. Ta kontakt med förtroendevalda på din arbetsplats eller DIK centralt! 

Måste arbetsgivaren beordra övertid för att jag ska komma in på min lediga tid eller förväntas det av mig ändå, liksom underförstått? 

Det kan inte förväntas att man ska komma in och arbeta på sin lediga tid utan då måste arbetsgivaren beordra övertid. För att få betald övertid måste den ha beordrats av arbetsgivaren i förväg. Undantag om man jobbar jour eller i beredskap, men då räknas det inte som vanlig ledighet. 

Hur stor måste krisen vara för att jag ska beordras in om jag är ledig?  

Om du har jour- eller beredskapsavtal är det arbetsgivaren som avgör om du ska kallas in. Är du ledig och inte har något jour- eller beredskapsavtal krävs det väldigt mycket för att arbetsgivaren ska kunna avbryta ledigheten. Händer detta och du känner att arbetsgivaren inte har skäl nog så hör av dig till oss så kan vi göra en bedömning i ditt enskilda fall.  

Att aktivera ett jour- eller beredskapsavtal är inget som arbetsgivare brukar göra lättvindigt. Att avbryta en semester kan också bli föremål för höga kostnader så det görs troligtvis inte utan starka skäl.  

Hur regleras min arbetstid och hur kan jag kompenseras i efterhand?  

Av kollektivavtalet eller den enskilda överenskommelsen framgår oftast att kompensation i första hand ges genom ledig tid, men det är också möjligt att få kompensation i pengar. Det kan också finnas olika beräkningar för hur mycket kompensation som ska ges, om det är "timme för timme", "dubbel övertid" eller annat. Det viktiga är att övertid alltid ska vara beordrad i förväg av arbetsgivaren. Det kan alltså bli svårt för en arbetstagare att på eget initiativ arbeta över och därefter kräva ersättning av arbetsgivaren. Om det inte finns något kollektivavtal eller om det inte regleras i det kollektivavtal som finns är det bra att i förväg enas (skriftligen) om hur övertiden ska kompenseras. Detta gäller särskilt vid lite mer långvariga kriser. 

Vissa kriser kan ju pågå länge, som pandemin eller ett drev, hur ska jag göra om det känns som om krisläget bara fortsätter? 

Arbetstidslagen har tydliga regler kring dygnsvila och veckovila, men i kollektivavtalet eller anställningsavtalet kan det vara andra villkor som gäller. I lagen framgår att om det är en naturkatastrof eller liknande som innebär fara för liv och hälsa kan arbetsgivaren kräva att man arbetar i den omfattning som situationen kräver. Gäller det mer “vanlig” övertid finns det begränsningar för hur mycket man får jobba över och hur beräkningarna ser ut, men det ser olika ut i olika kollektivavtal. Kontakta dina lokalfackliga företrädare eller DIK centralt för att få hjälp med vad som gäller för just dig. 

Hur kan jag som bäst förbereda mig på att hantera en kris? 

Tydliggör tillsammans med din arbetsgivare vad som faktiskt gäller innan krisen sker så det är tydligt. Det är bra om det finns ett KIB-avtal, alltså ett Kommunikatör i Beredskap-avtal, där det regleras hur kriser ska hanteras. Där är det också bra att lyfta frågan om långvariga kriser. Ta gärna kontakt med DIK för rådgivning. 

Vad innebär Kommunikatör i Beredskap (KIB-avtal) och hur kan jag gå till väga om jag vill driva att det ska införas på min arbetsplats? 

Det är ett kollektivavtal som förhandlats med arbetsgivaren om vad som gäller för kommunikatörer i jour eller beredskap. Vill arbetsgivaren ha möjlighet att nå en kommunikatör dygnet runt, alla dagar i veckan så behövs ett sådant avtal. För att få till ett sådant avtal kan du eller arbetsgivaren kontakta det lokala facket eller DIK centralt om det inte finns lokala företrädare. 

Hur kompenseras jag om jag är “Kommunikatör i Beredskap”? 

Oftast är det en lönemässig kompensation som kommer varje månad oavsett om man behöver hoppa in eller inte. I avtalet hanteras regler kring dygns- och veckovila, hur man får vara ledig efter att ha jobbat extra och att den ledigheten ska vara betald. I detta avtal framgår oftast hur snabbt personen ska vara på plats eller uppkopplad. 

Läs mer

Läs om när DIK:s förtroendevalda i Göteborg fick igenom KIB-avtal.

Läs Magasin K:s intervju med kommunikatörerna på Folkhälsomyndigheten om att hantera kommunikationsarbetet under covidpandemin.