Behöver du en paus från ditt nuvarande jobb för att studera, testa ett nytt jobb eller få mer utrymme för andra åtaganden? Om du inte är redo att säga upp dig kan tjänstledighet vara lösningen. Här förklarar vi villkoren för tjänstledighet och vilka typer av tjänstledighet som finns.
Tjänstledighet innebär att du har rätt att vara ledig från ditt arbete under en period utan risk för att förlora din anställning. Har du fler frågor som inte besvaras i artikeln, tveka inte att höra av dig till oss på fraga@dik.se.
Se DIK:s rådgivare Sara Ely Ramirez, rådgivare på DIK, besvara de tre vanligaste frågorna om tjänstledighet för studier:
Hur vet jag om jag har rätt till tjänstledighet?
Dessa saker kan påverka om du kan få tjänstledigt:
Anställningstid: Ofta krävs en viss anställningstid hos arbetsgivaren innan du kan ansöka om vissa typer av tjänstledighet. Detta kan variera, så se över ditt kollektivavtal eller arbetsgivarens policy.
Anledning: Du måste ha en godtagbar anledning till att ansöka om tjänstledighet. Det kan vara studier, föräldraledighet, vård av en sjuk närstående, fackligt uppdrag, eller annat godkänt skäl.
Ansökan i förväg: Tjänstledighet brukar kräva att du ansöker i god tid innan den önskade ledighetsperioden börjar. Detta ger arbetsgivaren tid att planera och organisera verksamheten under din frånvaro.
Vad kan jag söka tjänstledigt för?
Flera av de olika ledighetsformerna styrs av lagar. Du hittar en lista på aktuella lagar längst ner i artikeln.
Studieledighet
Har du varit anställd i mer än sex månader eller sammanlagt minst 12 månader hos samma arbetsgivare under två år har du laglig rätt att ta tjänstledigt för studier. Om du studerar heltid blir tjänstledigheten också på heltid, men studerar du deltid behöver du jobba resten av tiden upp till heltid.
Det nya omställningsstudiestödet har lite andra villkor – läs mer om det här.
Vård av närstående
Tjänstledighet för vård av anhörig kan vara en möjlighet att ställa upp för en sjuk familjemedlem eller vän. Läs mer hos Försäkringskassan om villkoren.
Tjänstledighet för att prova annat jobb
Ibland kan det kännas lite läskigt att säga upp sig för att börja ett annat jobb. Jobbar du statligt har du i regel rätt att få tjänstledigt under en tidsbegränsad period för att testa ett annat jobb inom staten. Inom privat sektor och kommunal eller regional sektor är det oftast en förhandlingsfråga om du kan få tjänstledigt för att prova annat jobb. Kolla upp vad som gäller i ditt kollektivavtal eller fråga din arbetsgivare.
Tjänstledigt för att starta eget
Du har rätt att söka tjänstledigt för att starta eget, i bolagsform eller som enskild firma. Du behöver ha varit anställd i minst sex månader eller 12 månader under de senaste två åren för att ha rätt till tjänstledigt och verksamheten får inte konkurrera med din arbetsgivares verksamhet.
Fackligt uppdrag
Vill du göra skillnad på arbetsplatsen och engagera dig som fackligt förtroendevald? Som förtroendevald har du enligt FML (förtroendemannalagen) rätt till ledighet, ibland betald, för att utföra fackligt arbete.
Föräldraledighet
Om du blir förälder har du rätt att vara tjänstledig med ersättning från Försäkringskassan. Du kan vara ledig på heltid eller deltid och du har även rätt till tillfällig ledighet för vård av sjukt barn (VAB). En del arbetsgivare erbjuder en extra ersättning utöver föräldrapenningen. Kolla ditt kollektivavtal och läs mer hos Försäkringskassan:
Hur gör jag för att ansöka om tjänstledigt?
Gör så här för att ansöka om tjänstledighet:
Ta reda på rättigheter och villkor: Börja med att läsa aktuell lag och kolla
Kontakta arbetsgivaren: Diskutera din avsikt att ansöka om tjänstledighet med din arbetsgivare eller närmaste chef. De kan ge dig mer information om processen och vilka dokument som krävs för ansökan.
Lämna in en skriftlig ansökan: Skriv en formell ansökan om tjänstledighet där du tydligt beskriver anledningen till ledigheten och önskad ledighetsperiod.
Lämna in eventuella bilagor och intyg: Om din tjänstledighet kräver särskilda intyg, som exempelvis läkarintyg vid vård av närstående, se till att bifoga dessa tillsammans med din ansökan.
Vänta på besked: Arbetsgivaren har oftast en viss tid på sig att fatta beslut om din ansökan. Under tiden kan du hålla kontakt med arbetsgivaren för att följa upp ärendet.
Kan min chef neka mig tjänstledighet?
Ja, i vissa fall kan din chef neka din begäran om tjänstledighet. Det beror på flera faktorer, som verksamhetens behov, ditt anställningsavtal, och vilken typ av tjänstledighet du söker. Vissa typer av tjänstledighet kan vara reglerade av lagar eller kollektivavtal och dessa kan vara svårare för arbetsgivaren att neka, medan andra typer kan vara mer flexibla. Det bästa är att prata med din arbetsgivare och diskutera anledningen till din önskade tjänstledighet för att förstå om det är möjligt att genomföra.
Får jag jobba på annat jobb när jag är tjänstledig?
Vanligtvis får du inte arbeta på ett annat jobb när du är tjänstledig, om inte tjänstledigheten gäller just för att prova på ett annat jobb eller för att driva egen näringsverksamhet. Tjänstledighet innebär vanligtvis att du är ledig från ditt ordinarie arbete, och det förväntas att du inte arbetar någon annanstans under den tiden.
Jag har slut på semesterdagar. Kan jag söka tjänstledigt i stället?
Ja, det kan vara möjligt att söka tjänstledighet i stället för semester men din arbetsgivare har ingen skyldighet att bevilja det. En viktig skillnad mellan semester och tjänstledighet är att du inte får någon lön under den här typen av tjänstledighet. Om du blir beviljad tjänstledigt under en period har du inte rätt att avbryta den i förtid. Med det sagt kan tjänstledigt vara ett alternativ för att få vara ledig längre om semesterdagarna tagit slut.
Har jag rätt till löneförhöjning under tjänstledigheten?
Tjänstledighet innebär i de flesta fall att du är ledig utan betalning. Normalt sett omfattar inte kollektivavtalet någon rätt till löneförhöjning under eller efter tjänstledighet och är det inte reglerat i kollektivavtal eller lönepolicy går det inte att hävda någon sådan rätt. Du kan självklart alltid hålla en dialog med din arbetsgivare om du anser att det är något du bör ha rätt till på grund av omständigheterna i ditt specifika fall och ge förslag på att du vill ha en viss löneförhöjning.