DIK har lÀnge drivit frÄgan om bemannade skolbibliotek. Samlad forskning visar att skolbibliotekarier bidrar till elevers sprÄkutveckling, lÀsförmÄga och informationskompetens, och dessutom jÀmnar ut förutsÀttningarna mellan elever. De förbÀttrar mÄluppfyllnad i skolan och ger ovÀrderliga kunskaper i medie- och informationskunskap (MIK). I ett samhÀlle med sjuknade lÀsförstÄelse och ökande desinformation Àr skolbibliotekariernas kompetens kanske viktigare Àn nÄgonsin.
Trots ett gott kunskapsunderlag saknar fler Ă€n hĂ€lftenâŻav landets barn och unga tillgĂ„ng till ett bemannat skolbibliotek. TillgĂ„ngen ser dessutom vĂ€ldigt olika ut, beroende pĂ„ var en elev bor, vilken skola hen gĂ„r i och vem som driver skolan. DIK:s undersökningarâŻvisar att skillnaderna frĂ€mst Ă€r beroende av i vilken mĂ„n skolledningen förstĂ„r de bemannade skolbibliotekens pedagogiska bidrag och vĂ€ljer att prioritera det.
Vad innebÀr förÀndringarna i skollagen?
FrÄn och med 1 juli 2025 har skollagen skÀrpts med tydligare definitioner kring vad som avses med skolbibliotek och vilka ÀndamÄl de ska ha. En viktig förÀndring Àr att lagen nu slÄr fast att skolbiblioteken i första hand ska bemannas av bibliotekarier som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Skolbibliotekariernas betydelse för lÀsande och medie- och informationskunnighet och att bibliotekarierna ska anvÀndas i den övriga undervisningen betonas ocksÄ.
âVad krĂ€vs för att en boksamling ska kunna kallas skolbibliotek?â LĂ€s rapporten om skolbibliotek, vad de ska vara bra för, vad som hotar dem och vad vi behöver göra för att ha dem kvar och kunna dra nytta av dem.
Till rapportenBrist pÄ bibliotekarier
En viktig Ă„tgĂ€rd för att skolbiblioteken ska kunna bemannas Ă€r att utöka antalet utbildningsplatser. Det Ă€r redan idag brist pĂ„ bibliotekarier. Arbetslösheten Ă€râŻrekordlĂ„gâŻoch en stor grupp vĂ€ntas gĂ„ i pension under de kommande Ă„ren. Enligt berĂ€kningar gjorda avâŻMagasin KâŻsaknas det minst 1 300 bibliotekarier för att alla elever ska kunna fĂ„ tillgĂ„ng till ett bemannat skolbibliotek.
Vad vill DIK?
DIK vÀlkomnar de nya förÀndringarna som Àr viktiga för att ge alla barn och unga samma rÀtt till stöd med lÀsning, kÀllkritisk kunskap och ökad mÄluppfyllelse i skolan. DIK driver samtidigt ett antal olika krav för att satsningen ska fÄ sÄ bra effekt som möjligt och för att alla elever ska fÄ tillgÄng till ett bemannat skolbibliotek, oavsett var de bor eller vilken skola de gÄr i.
DIK krÀver att:
Regeringen ska tillföra resurser till biblioteksutbildningarna och ge dem i uppdrag att kraftigt utöka utbildningsplatserna.
Avvikelser frÄn principen om att skolbibliotek i första hand ska vara bemannade med utbildade bibliotekarier ska betraktas som enskilda undantag dÄ bemanningen inte gÄr att lösa pÄ annat sÀtt.
Bemanningen bör vara i enlighet med DIK:s riktlinje om en heltidsanstÀlld bibliotekarie per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasieskolan.
De pengar kommunerna fÄr till bemanning av skolbiblioteken mÄste öronmÀrkas. Annars Àr risken stor att skolbiblioteken fortsÀtter nedprioriteras.
Det behöver tydliggöras i lÀroplanerna att skolbibliotekarien ska vara delaktig i det pedagogiska arbetet och att ansvaret för detta ska vila hos rektor. DIK anser att kunskap om skolbibliotekens roll och pedagogiska funktion ska ingÄ i utbildningen och fortbildningen för rektorer.
Bibliotekariernas löner höjs. Lönerna Àr idag allt för lÄga. För att fler ska vÀlja att utbilda sig till och arbeta som bibliotekarie behövs lönesatsningar.
Det Àr viktigt att de nya förÀndringarna i skollagen följs upp med fokus pÄ likvÀrdigheten mellan skolor och elever. Om det visar sig att lagen inte efterlevs behöver regeringen skÀrpa uppföljningen och sanktionerna mot de som bryter mot lagen.
Mer lÀsning:
Rapport: Bemanna skolbiblioteken