DIK har lĂ€nge drivit frĂ„gan om bemannade skolbibliotek. Samlad forskning visar att skolbibliotekarier bidrar till elevers sprĂ„kutveckling, lĂ€sförmĂ„ga och informationskompetens, och dessutom jĂ€mnar ut förutsĂ€ttningarna mellan elever. De förbĂ€ttrar mĂ„luppfyllnad i skolan och ger ovĂ€rderliga kunskaper i medie- och informationskunskap (MIK). I ett samhĂ€lle med sjuknade lĂ€sförstĂ„else och ökande desinformation Ă€r skolbibliotekariernas kompetens kanske viktigare Ă€n nĂ„gonsin.Â
Trots ett gott kunskapsunderlag saknar fler Ă€n hĂ€lftenâŻav landets barn och unga tillgĂ„ng till ett bemannat skolbibliotek. TillgĂ„ngen ser dessutom vĂ€ldigt olika ut, beroende pĂ„ var en elev bor, vilken skola hen gĂ„r i och vem som driver skolan. DIK:s undersökningarâŻvisar att skillnaderna frĂ€mst Ă€r beroende av i vilken mĂ„n skolledningen förstĂ„r de bemannade skolbibliotekens pedagogiska bidrag och vĂ€ljer att prioritera det.Â
Vad innebĂ€r förĂ€ndringarna i skollagen?Â
FrĂ„n och med 1 juli 2025 skĂ€rps skollagen med tydligare definitioner kring vad som avses med skolbibliotek och vilka Ă€ndamĂ„l de ska ha. En viktig förĂ€ndring Ă€r att lagen nu slĂ„r fast att skolbiblioteken i första hand ska bemannas av bibliotekarier som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Skolbibliotekariernas betydelse för lĂ€sande och medie- och informationskunnighet och att bibliotekarierna ska anvĂ€ndas i den övriga undervisningen betonas ocksĂ„.Â
âVad krĂ€vs för att en boksamling ska kunna kallas skolbibliotek?â LĂ€s rapporten om skolbibliotek, vad de ska vara bra för, vad som hotar dem och vad vi behöver göra för att ha dem kvar och kunna dra nytta av dem.
Brist pÄ bibliotekarier
En viktig Ă„tgĂ€rd för att skolbiblioteken ska kunna bemannas Ă€r att utöka antalet utbildningsplatser. Det Ă€r redan idag brist pĂ„ bibliotekarier. Arbetslösheten Ă€râŻrekordlĂ„gâŻoch en stor grupp vĂ€ntas gĂ„ i pension under de kommande Ă„ren. Enligt berĂ€kningar gjorda avâŻMagasin KâŻsaknas det minst 1 300 bibliotekarier för att alla elever ska kunna fĂ„ tillgĂ„ng till ett bemannat skolbibliotek.Â
Vad vill DIK?Â
DIK vĂ€lkomnar de nya förĂ€ndringarna men driver samtidigt ett antal olika krav för att satsningen ska fĂ„ sĂ„ bra effekt som möjligt och för att alla elever ska fĂ„ tillgĂ„ng till ett bemannat skolbibliotek, oavsett var de bor eller vilken skola de gĂ„r i. Â
DIK krĂ€ver att:Â
Regeringen ska tillföra resurser till biblioteksutbildningarna och ge dem i uppdrag att kraftigt utöka utbildningsplatserna.Â
Avvikelser frĂ„n principen om att skolbibliotek i första hand ska vara bemannade med utbildade bibliotekarier ska betraktas som enskilda undantag dĂ„ bemanningen inte gĂ„r att lösa pĂ„ annat sĂ€tt.Â
Bemanningen bör vara i enlighet med DIK:s riktlinje om en heltidsanstĂ€lld bibliotekarie per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasieskolan.Â
Kommunerna mĂ„ste fĂ„ öronmĂ€rkta pengar till bemanning av skolbiblioteken. Annars Ă€r risken stor att skolbiblioteken fortsĂ€tter nedprioriteras.Â
Det behöver tydliggöras i lĂ€roplanerna att skolbibliotekarien ska vara delaktig i det pedagogiska arbetet och att ansvaret för detta ska vila hos rektor. DIK anser att kunskap om skolbibliotekens roll och pedagogiska funktion ska ingĂ„ i utbildningen och fortbildningen för rektorer.Â
Bibliotekariernas löner höjs. Lönerna Ă€r idag allt för lĂ„ga. För att fler ska vĂ€lja att utbilda sig till och arbeta som bibliotekarie behövs lönesatsningar.Â
Det Ă€r viktigt att de nya förĂ€ndringarna i skollagen följs upp med fokus pĂ„ likvĂ€rdigheten mellan skolor och elever. Â
Mer lÀsning:
Rapport: Bemanna skolbiblioteken