Offentliga kommunikatörer är avgörande för demokratin

De offentliganställda kommunikatörerna är en viktig kugge i demokratin. De arbetar med att nå ut med lättillgänglig och transparent information till medborgarna och för att öka delaktigheten i samhället. Men de brottas med allt snävare budgetar, en ifrågasatt yrkeskompetens och arbetsmiljöproblem kopplade till samhällets ökade polarisering och hårda debattklimat.

Kommunikatörer i offentlig sektor arbetar för att alla fÄr den information som de har rÀtt till och behöver för att kunna delta i samhÀllet. OffentliganstÀllda kommunikatörer finns pÄ exempelvis myndigheter, kommuner, universitet och andra platser dÀr det offentliga behöver nÄ ut med samhÀllsviktig information, till exempel om sjukvÄrd, skola, kollektivtrafik eller smittspridning. Att de har goda förutsÀttningar att nÄ ut med information till medborgarna Àr en grundbult i ett demokratiskt samhÀlle.  

Misstro mot det offentliga och mot kommunikatörsrollen försvÄrar uppdraget 

Undersökningar som DIK gjort bland medlemmarna visar pĂ„ en rad utmaningar för de offentliganstĂ€llda kommunikatörerna. I ett alltmer polariserat samhĂ€lle med ett ofta hĂ„rt debattklimat fĂ„r kommunikatörer agera stötdĂ€mpare i forum dĂ€r tonen Ă€r hĂ„rd, misstron mot det offentliga utbredd och hat och hot sprids. Även om hat och hot inte riktas mot en individ kan det innebĂ€ra en pĂ„frestande arbetsmiljö som bland annat krĂ€ver bra stöd frĂ„n chefer och förebyggande utbildning och handledning.  

”Det kostar för mycket pĂ„ det personliga planet att finnas i kanalerna och försöka hĂ„lla en saklig ton. Det Ă€r olyckligt för det lĂ€mnar kanalerna Ă„t ”trollen” och ”det riskerar att minska transparensen i samhĂ€llet.”- DIK-medlem 

Bland DIK:s medlemmar finns ocksĂ„ en oro för att offentliga verksamheter sjĂ€lvcensurerar sig och anpassar sin kommunikation. Antingen för att undvika hat, hot eller starka reaktioner eller av rĂ€dsla för att övertrĂ€da kraven pĂ„ saklighet och opartiskhet. Det rör ofta frĂ„gor om exempelvis jĂ€mstĂ€lldhet, klimat eller mĂ„ngfald. Flera medlemmar lyfter att deras arbete med att kommunicera samhĂ€llsinformation, vetenskapliga rön, mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och liknande har börjat uppfattas som politiskt och att det betraktas som aktivism eller otillbörlig opinionsbildning nĂ€r myndigheter kommunicerar i dessa frĂ„gor. Det leder till att offentliga verksamheter i vissa fall censurerar sig sjĂ€lva eller helt avstĂ„r frĂ„n att kommunicera i frĂ„gor som riskerar att vĂ€cka reaktioner. I förlĂ€ngningen riskerar det att skada det öppna demokratiska samhĂ€llet. 

 HĂ€r Ă€r det viktigt att den arbetsledande och strategiska ledningen tydliggör uppdraget för den professionella kommunikationen, sĂ„ att den enskilda medarbetaren vet hur hen ska agera i enlighet med de uppdrag verksamheten har. För att stötta kommunikatörer att agera etiskt och ansvarsfullt utifrĂ„n sina uppdrag har DIK ocksĂ„ tagit fram ett antal yrkesetiska riktlinjer för kommunikatörer. 

Behovet av tillförlitlig kommunikation ökar 

DIK:s rapporter visar ocksÄ att mÄnga kommunikatörer i offentlig sektor upplever att deras yrkeskompetens ifrÄgasÀtts och att man sÀrskilt inom kommunal sektor vill skÀra ner pÄ antalet kommunikatörer. Under de senaste Ären har vi sett allt fler exempel pÄ politiker och debattörer som ifrÄgasÀtter behovet av kommunikatörer och föreslÄr nedskÀrningar. Detta grundar sig inte sÀllan i en okunskap om vad kommunikatörer gör och varför de behövs.  

"InstÀllningen till kommunikatörer tycker jag verkar rÀtt illa. Som att vi mest Àter upp pengar." - DIK-medlem 

 I debatten lyfts ibland att man i tider av besparingar ska satsa pĂ„ kĂ€rnverksamheten och skĂ€ra ned pĂ„ det som inte ingĂ„r i den. Men kommunikation i offentlig sektor finns just för att stötta kĂ€rnverksamheten och hjĂ€lpa till exempel kommunen eller myndigheten att bedriva sina uppdrag. Kommunikatörer avlastar ocksĂ„ det som ofta betraktas som kĂ€rnverksamhet – om inte kommunikatörerna fanns skulle mĂ„nga arbetsuppgifter hamna hos andra yrkesgrupper.  

 Antalet kommunikatörer har ökat de senaste decennierna, men det har ocksÄ kraven pÄ den offentliga kommunikationen. Dagens förÀnderliga medielandskap stÀller höga krav pÄ den offentliga kommunikationen, vilket Àven en utredning frÄn Statskontoret har visat. I dag ska alla medborgare snabbt och enkelt kunna ta del av information som Àr anpassad efter deras förmÄga. De förvÀntas kunna göra aktiva val kring exempelvis sjukvÄrd och skola. Myndigheter, kommuner och offentliga verksamheter har krav pÄ sig att kommunicera i mÄnga olika kanaler och nÄ mÄnga olika mÄlgrupper med skilda förutsÀttningar och behov. 

Även utvecklingen kring desinformation, otillbörliga pĂ„verkanskampanjer, filterbubblor och liknande stĂ€ller höga krav pĂ„ den offentliga kommunikationen att nĂ„ ut till breda grupper i samhĂ€llet med korrekt information och se till att förtroendet för offentligheten inte skadas. Till det kan ocksĂ„ betydelsen av kommunikation i kristider lĂ€ggas, som inte minst blev tydlig under pandemin.  

Tre krav för att förbÀttra kommunikatörernas förutsÀttningar

NĂ€r den offentliga kommunikationen slimmas, nĂ€r verksamheten censurerar sin kommunikation eller nĂ€r mycket resurser gĂ„r Ă„t till att hantera hot och hat – blir samhĂ€llets medborgare drabbade. Information blir svĂ„rare att ta till sig, kommunikation i vissa frĂ„gor uteblir och kommentarsfĂ€lten blir slagfĂ€lt dĂ€r ingen vĂ„gar ge sig in. För att motverka detta och förbĂ€ttra medlemmarnas arbetsmiljö stĂ€ller DIK tre krav.  

1. Det behöver tydliggöras att offentlig kommunikation har en viktig funktion i samhĂ€llet och krĂ€ver professionell kompetens.   

InvĂ„nare ska kunna kĂ€nna tilltro till det som kommuniceras av det offentliga. För att vĂ€rna om öppenhet och transparens behöver medarbetare fĂ„ stöd frĂ„n chefer och ledning i att arbeta utifrĂ„n sina yrkesetiska principer. Det krĂ€ver att den arbetsledande och strategiska ledningen tydliggör kompetensen om och uppdraget för den professionella kommunikationen. 

2. GrĂ€nsen mellan tjĂ€nstemĂ€n och politiker behöver förstĂ€rkas.  

Offentliga kommunikatörer Ă€r inte politikers sprĂ„krör. Att kommunikationen inte politiseras Ă€r en förutsĂ€ttning för att medborgare ska kunna kĂ€nna tillit till offentlig verksamhet. Ansvaret för att hĂ„lla politisk pĂ„tryckning borta och behĂ„lla verksamhetens legitimitet vilar pĂ„ chefsnivĂ„. 

3. Arbetsgivare mĂ„ste ta sitt lagstadgade arbetsmiljöansvar nĂ€r kommunikatörer tvingas agera stötdĂ€mpare mot hat och hot.   

Kommunikatörer hamnar ofta i frontlinjen för hot, hat och oresonlig kritik genom att de producerar och publicerar kommunikation och modererar kommentarsfĂ€lt. Även om det inte riktas mot dem som individer Ă€r det en pĂ„frestande arbetsmiljö som bland annat krĂ€ver förebyggande utbildning och handledning.  

SÄ jobbar DIK för dig som Àr kommunikatör

Läs mer