Från kulturskuld till kulturell välfärd – så kan vi säkra en hållbar kulturfinansiering

Detta är den avslutande delrapporten i DIK:s granskning inför valet 2026. Läs även delrapport 1 och 2 om hur kulturens finansiering har minskat och varför Sverige ligger efter i Norden.

Här kan du läsa hela rapport 3.

Starkt stöd för kultur i hela landet

Trots att politikerna har nedprioriterat kulturen finns ett starkt folkligt stöd för kultur. DIK lät Verian genomföra en opinionsundersökning som visar att:

• 82 procent tycker att det är viktigt att alla har tillgång till kultur

• 83 procent tycker att det är viktigt även i tuffa tider

• 45 procent vill att staten satsar mer på kultur

• Endast 9 procent anser att kulturfinansieringen bör minska.

Resultaten visar att det finns ett starkt folkligt stöd för att satsa på kulturen. För DIK är detta avgörande: människor vill ha kultur, men dagens finansiering räcker inte till.

DIK:s förslag: en hållbar finansieringsmodell för kulturell välfärd

För att stärka kulturens finansiering i Sverige föreslår DIK att:

• 1 procent av statsbudgeten ska öronmärkas för kulturområdet. I kulturbudgeten 2025 hade det motsvarat 14 miljarder kronor – en ökning med 5 miljarder.

• 6 miljarder kronor i riktade statsbidrag till kommuner och regioner. Det skulle göra tillgången till kultur i landet mer likvärdig.

Totalt skulle satsningen uppgå till 11 miljarder kronor. DIK föreslår att den finansieras via reformutrymmet eller genom omfördelning i statsbudgeten. Som jämförelse kostade RUT- och ROT-avdragen tillsammans 31 miljarder kronor under 2025.

Vilka är vinsterna om DIK:s förslag genomförs?

En ökad kulturfinansiering enligt DIK:s förslag skulle:

• stärka bibliotek, museer, arkiv, kulturskolor och kultursektorn i stort

• stärka kommuner och regioners förmåga att erbjuda ett brett kulturutbud

• ge bättre arbetsmiljö och villkor i kultursektorn

• öka tillgången till kultur för barn, unga och vuxna i hela landet

Internationellt skulle Sverige också stärka sin position och stiga från sista till andra plats i Norden samt ta sig över EU:s genomsnitt.

Att göra-lista till kulturministern – 14 steg till kulturell välfärd

Inför valet presenterar DIK en att göra-lista med 14 krav till Sveriges nuvarande och kommande kulturminister. Den innehåller bland annat:

• en lagstadgad och avgiftsfri kulturskola

• bemannade skolbibliotek i hela landet

• sänkta hyror för kulturverksamheter

• ökade resurser för att bevara och tillgängliggöra kulturarvet

• stärkt tillgång till kultur även i kris och krig

Varför driver DIK frågan om kulturell välfärd?

Som fackförbund för kultur- och kommunikationsyrken arbetar DIK för bättre arbetsvillkor för medlemmarna, en stark offentlig kultursektor och att fler ska få tillgång till kultur genom hela livet.

När kulturfinansieringen minskar påverkar det DIK:s medlemmar direkt – genom mindre resurser, högre krav och sämre arbetsmiljö. Det drabbar också samhället i stort. DIK:s förbundsordförande skriver i förordet till rapporten:

Därför har DIK inför valet 2026 valt att granska kulturens finansiering och att ta fram ett finansieringsförslag tillsammans med tydliga kulturpolitiska förslag på förändring. 

Tillgången till kultur handlar om politiska prioriteringar

DIK:s slutsats är tydlig: Den kulturskuld vi ser i dag är ett resultat av politiska prioriteringar – och den går att vända.

Med rätt prioriteringar kan Sverige börja bygga en kulturell välfärd som lägger grunden för:

• kultur som är tillgänglig i hela landet

• goda arbetsvillkor i kultursektorn

• stärkt demokrati, bildning och samhällsgemenskap

Om rapporten

Rapporten bygger på en opinionsundersökning genomförd av Verian, analyser och beräkningar från PwC Sverige och data från Ekonomistyrningsverket/Statskontoret och SCB.

Läs även:

Delrapport 1: Var i landet satsar man mest – och minst – på kulturen

Delrapport 2: Sverige är sämst i Norden på kulturfinansiering

Sammanfattning av DIK:s rapportserie om kulturens finansiering

 I vår tredelade granskning av kulturens finansiering ser vi att:

• Kulturens finansiering har minskat över tid, både som andel av offentliga utgifter och andel av BNP, i kronor (justerat för inflation) och utslaget på kronor per invånare. 

• Tillgången till kultur skiljer sig kraftigt åt beroende på var i landet man bor.

• Sverige ligger längst ner i Norden när det gäller både den offentliga och privata kulturfinansieringen.

• Sveriges kulturfinansiering ligger under genomsnittet i EU.

Konsekvenserna är tydliga: sämre tillgång till kultur, pressade verksamheter och försämrade arbetsvillkor för DIK:s medlemmar inom bibliotek, museer, arkiv och andra kulturverksamheter.