Frågor och svar om kommunikatörers arbetsmiljö

Det kan bli väldigt argsint i våra trådar och som moderator kan jag få ta emot arga kommentarer och påhopp. Är det okej?

Svar: Arga kommentarer och påhopp är självklart påfrestande att ha i sin arbetsvardag. Kommunikatörer som publicerar kommunikation och modererar kommentarsfält hamnar ofta i frontlinjen för hot, hat och oresonlig kritik och det är något som arbetsgivaren måste ta på allvar.

Alla arbetsgivare är skyldiga att utforma arbetsmiljön så att hot, våld och trakasserier förebyggs, utreds, åtgärdas och följs upp, oavsett om det sker fysiskt eller digitalt. Det regleras i Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om våld och hot. Det innebär att varje arbetsplats ska ha nedskrivna och kända rutiner för att hantera incidenter och en handlingsplan för hur personalen ska möta svåra och hotfulla situationer. Alla som riskerar att möta hat, hot och kränkningar ska få förebyggande utbildning och handledning. Om brott begås ska det alltid polisanmälas. Prata med ditt fackliga ombud om du inte upplever att chefen tar det här på allvar.

Politiker vill försöka styra våra uppdrag på detaljnivå. Om man står upp för sin sak får man hårda konsekvenser. Vad kan vi kommunikatörer göra?

Svar: Kommunikatörer är inte politikers språkrör. Om du upplever påtryckningar från politiskt håll kan du ta upp det med din arbetsgivare som bör markera mot politikerna. Om du inte upplever att du får bra stöd av din chef kan du vända dig till din lokala fackliga företrädare eller till DIK:s kansli.

Jag känner att jag konstant har mycket att göra och det är alltid en deadline som ska hinnas med. Men det ingår väl i jobbet? Hur vet jag vad som är en rimlig arbetsmängd?

Svar: Vad du klarar av och vad din kollega klarar av kan vara väldigt olika och det varierar också över tid. Vi är inte maskiner och saker som händer i privatlivet påverkar också hur mycket vi orkar med på jobbet. Men det finns också regler som sätter ramar för vad som är för mycket och arbetsgivarens ansvar för din arbetsmiljö.

I arbetstidslagen finns till exempel gränser för hur många timmar du som arbetstagare som mest får arbeta och när och hur långa viloperioder du minst ska ha. Det innebär bland annat att om du är tvungen att arbeta en helg på ett event eller om du till exempel har ansvar för att uppdatera sociala medier kvällstid behöver du få skälig återhämtning.

Arbetsmiljöverket utfärdar även föreskrifter som närmare beskriver vilket ansvar din chef har för din arbetsmiljö. Bland annat bör din chef se till att dina resurser anpassas till de krav som ställs i arbetet. I praktiken innebär det att om kraven är större än resurserna, är det din chefs ansvar att till exempel minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordningen, ge möjlighet till återhämtning eller öka bemanningen.

DIK:s ombudsmän är experter på dessa regler så tveka inte att kontakta oss om du är orolig för din arbetsbelastning.

Jag hinner inte med alla mina arbetsuppgifter och det finns ingen tid för återhämtning, vad ska jag göra?

Svar: Steg ett är alltid att prata med din chef.
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för din arbetsmiljö, det betyder att du måste börja med att prata med din närmsta chef. Ibland kan det känns svårt men det är alltid första steget. Se till att boka in ett ordentligt möte där din chef avsätter tid för att prata med dig.

Se sedan till att förbered dig så gott du kan och fundera på vilket stöd du behöver från din chef. Beror din stress på att du har för många arbetsuppgifter kanske du behöver du hjälp med att prioritera. Beror stressen på en otydlighet i din roll så kan det vara läge att titta på rollbeskrivningen och tydliggöra den.

Har ni olika bild av ambitionsnivån kanske ni behöver prata om det. Finns en förväntan att du ska arbeta kvällar och helger kanske ni behöver prata om hur du ska få tid för återhämtning.

Steg två är att kontakta skyddsombud, din lokala fackförening eller DIK centralt
Har du vänt dig till din chef men inte fått något gehör är det läge att ta hjälp från skyddsombud eller fackförbund. Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan den lokala föreningen eller en ombudsman på DIK hjälpa till att föra din talan i förhållande till din chef.

Alla arbetsplatser med fem eller fler anställda har även en skyldighet att ha ett skyddsombud som du också kan vända dig till. Saknar ni skyddsombud, kan du höra av dig till DIK för hjälp med att utse ett. Är du osäker vart du ska vända dig kan du alltid kontakta DIK. Vi behandlar allt som sägs konfidentiellt och tar aldrig kontakt med arbetsgivaren om du inte vill det.

Jag är nyexad och rädd för att bränna ut mig direkt när jag läser jobbannonser. Vad ska jag tänka på när jag söker jobb?

Svar: Som nyutbildad kommunikatör är det lockade att acceptera ett jobb som man redan innan får en dålig magkänsla av. Samtidigt som du självklart vill få möjlighet att visa vad du går för kan det vara bra att se upp för några varningsflaggor när du söker ditt allra första jobb:

• Du som kommunikatör förväntas göra jobbet för en hel kommunikationsbyrå
  Är det en annons som önskar att du ska kunna allt, våga ställa frågor vid intervjun kring de arbetsuppgifter som räknas upp i annonsen. Då får du en bättre känsla för förväntningarna. Du kan även ta hjälp av ditt nätverk för att ta reda på mer om arbetsgivaren, har det varit hög personalomsättning kan det till exempel vara en signal om att kraven på rollen inte motsvarar de resurser som erbjuds.

• Ensam i kommunikatörsrollen
  Om du är ensam kommunikatör på ditt jobb har du ingen att ta stöd av och du måste själv kunna bedöma vad som är en rimlig arbetsmängd och -nivå. Risken är också större att arbetsgivaren saknar kunskap kring kommunikatörsrollen. Detta kan leda till orimliga förväntningar på vad du ska prestera. I början av karriären är det därför alltid bra att ha kollegor att lära sig av och ta stöd av, särskilt i kommunikatörsrollen.

• Det saknas kollektivavtal
  Utan kollektivavtal är det svårare för oss som fackförbund att hjälpa till om det skulle bli problem på arbetsplatsen. Det finns inte heller någon garanti för att du får ersättning vid till exempel övertid eller jour.

Uppfyller arbetsgivaren alla dessa tre kriterier och du dessutom är i början av karriären kan det vara en idé att leta vidare. Som medlem kan du boka karriärcoachning på för mer råd och stöd inför att du söker ditt första jobb. Logga in på Mitt DIK för att boka.

Vad kan jag göra för att förbättra arbetsmiljön på min arbetsplats?

Svar: Det viktigaste arbetsmiljöarbetet är det som sker i förebyggande syfte. Här har alla möjlighet att bidra till en sund arbetsmiljö för hela arbetsplatsen.

Förtroendevald eller skyddsombud
Är du skyddsombud eller lokalt fackligt förtroendevald har du en viktig roll i att se till att ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomför på arbetsplatsen. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas att arbetsgivaren ser till att kontinuerligt undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

Även i de fall ohälsa uppstår har du som skyddsombud eller lokalt fackligt förtroendevald möjlighet att agera för att se till att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att hjälpa medarbetaren. Här finns DIK:s ombudsmän och jurister som stöd för dig i din roll så att du aldrig behöver känna dig osäker på vad du kan eller bör göra i ett enskilt fall. Tveka inte att ta kontakt med oss.

Bjud in DIK till ditt jobb!
Vill du att DIK ska komma till ditt jobb och prata om kommunikatörernas arbetsmiljö och hur du och dina kollegor kan göra för att förbättra er vardag på jobbet? Boka in oss genom att skicka ett mejl till fraga@dik.se!

Medarbetare
Även som medarbetare har vi ett gemensamt ansvar för oss själva och för våra kollegor att inte bidra till en ohållbar arbetsmiljö. Saker vi kan göra för att bidra till en positiv arbetsmiljö kan vara att inte skicka epost eller ringa efter arbetstid, gå från kontoret i rimlig tid, se till att ta ut semester och komptid.

Det är även viktigt att ta sina kollegors stressignaler på allvar och stötta varandra i att hitta balans. Särskilt om du har arbetat länge har du ett ansvar för att vilken kultur du för vidare till nya medarbetare. Genom att organisera sig i fackförbund kan man även hjälpa varandra att driva frågor om arbetsmiljö tillsammans och behöver inte göra det ensam.

För dig som chef
Om du är chef finns det mycket du kan göra föra att förebygga en ohälsosam arbetsmiljö. Förutom det systematiska arbetsmiljöarbetet och att själv bidra till en sund kultur på arbetsplatsen kommer här ytterligare faktorer som främjar en bra arbetsmiljö.

• Ha nära och god kommunikation med dina medarbetare för att tidigt fånga upp signaler på ohälsa och för att kunna hjälpa till att prioritera vid behov.

• Ha rutiner och policys för vilka tider det är okej att kontakta varandra.

• Se till att det finns utrymme för återhämtning efter arbetstoppar.

• Ha tydliga arbetsbeskrivningar och följ kontinuerligt upp vilka förväntningar som finns på medarbetaren.

• Betala skälig ersättning för beredskap om det är en del av arbetet, ex. bevakning av sociala medier, presstelefon etc. 

• Erbjud kontinuerlig kompetensutveckling till medarbetare som har behov av det.

Vad tjänar en kommunikatör? 

Svar: Medianlönen för våra kommunikatörsmedlemmar ligger just nu på 40 800 kronor. Som medlem i DIK har du tillgång till SACO-lönesök där du själv kan hitta ännu mer löneinformation på egen hand. Du kan även boka in en tid med en av våra lönecoacher som kan berätta mer och hjälpa till med tips och råd inför lönesamtalet. 

Nyexad?
DIK har en rekommenderad ingångslön på 35 000 kronor för nyexade.

Vilken kompetensutveckling har jag rätt till?

Svar: I ett ständigt föränderligt samhälle krävs kompetensutveckling för att kunna leva upp till de krav som ställs i arbetet. Detta gäller särskilt inom kommunikatörsyrket där utvecklingen går särskilt snabbt.

Det finns ingen lagstadgad rätt att få kompetensutveckling som bekostas av arbetsgivaren. Med det sagt är kompetensutveckling en sådan faktor som forskning konstaterat bidrar till en friskare arbetsplats. Det kan därför vara bra att redan vid din arbetsintervju ställa frågor om möjligheter till kompetensutveckling hos arbetsgivaren.

Även om din arbetsgivare inte vill bekosta kompetensutveckling finns det möjlighet att ordna det på egen hand och vill du vara tjänstledigt för att studera kan inte din arbetsgivare neka dig den möjligheten. Det finns numera möjlighet att studera upp till ett år med 80 % av lönen genom ett omställningsstudiestöd som bekostas av staten.

Funderar du på att studera för att stärka din kompetens på arbetsmarknaden, kontakta oss så hjälper vi dig med regler och vad du behöver tänka på.

Vilket stöd kan jag få från DIK om jag blir medlem? 

Svar: Som medlem i DIK kan du få stöd och hjälp i allt från att granska anställningsavtal och villkor innan du söker ett jobb till att företräda dig eller dina kollegor om arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter i arbetsmiljölagen. Du kan alltid vända dig till vår jourtelefon med dina frågor och våra ombudsmän finns alltid där som ett stöd om det skulle behövas.

Som medlem i en facklig organisation har du möjlighet att engagera dig för arbetsmiljön på din arbetsplats genom att bilda en DIK-förening, Akademikerförening eller SACO-S-förening. Genom en förening kan ni arbeta långsiktigt för att förbättra arbetsmiljön på hela arbetsplatsen.