Det kan bli vĂ€ldigt argsint i vĂ„ra trĂ„dar och som moderator kan jag fĂ„ ta emot arga kommentarer och pĂ„hopp. Ăr det okej?
Svar: Arga kommentarer och pÄhopp Àr sjÀlvklart pÄfrestande att ha i sin arbetsvardag. Kommunikatörer som publicerar kommunikation och modererar kommentarsfÀlt hamnar ofta i frontlinjen för hot, hat och oresonlig kritik och det Àr nÄgot som arbetsgivaren mÄste ta pÄ allvar.
Alla arbetsgivare Àr skyldiga att utforma arbetsmiljön sÄ att hot, vÄld och trakasserier förebyggs, utreds, ÄtgÀrdas och följs upp, oavsett om det sker fysiskt eller digitalt. Det regleras i Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om vÄld och hot. Det innebÀr att varje arbetsplats ska ha nedskrivna och kÀnda rutiner för att hantera incidenter och en handlingsplan för hur personalen ska möta svÄra och hotfulla situationer. Alla som riskerar att möta hat, hot och krÀnkningar ska fÄ förebyggande utbildning och handledning. Om brott begÄs ska det alltid polisanmÀlas. Prata med ditt fackliga ombud om du inte upplever att chefen tar det hÀr pÄ allvar.
Politiker vill försöka styra vÄra uppdrag pÄ detaljnivÄ. Om man stÄr upp för sin sak fÄr man hÄrda konsekvenser. Vad kan vi kommunikatörer göra?
Svar: Kommunikatörer Àr inte politikers sprÄkrör. Om du upplever pÄtryckningar frÄn politiskt hÄll kan du ta upp det med din arbetsgivare som bör markera mot politikerna. Om du inte upplever att du fÄr bra stöd av din chef kan du vÀnda dig till din lokala fackliga företrÀdare eller till DIK:s kansli.
Jag kÀnner att jag konstant har mycket att göra och det Àr alltid en deadline som ska hinnas med. Men det ingÄr vÀl i jobbet? Hur vet jag vad som Àr en rimlig arbetsmÀngd?
Svar: Vad du klarar av och vad din kollega klarar av kan vara vÀldigt olika och det varierar ocksÄ över tid. Vi Àr inte maskiner och saker som hÀnder i privatlivet pÄverkar ocksÄ hur mycket vi orkar med pÄ jobbet. Men det finns ocksÄ regler som sÀtter ramar för vad som Àr för mycket och arbetsgivarens ansvar för din arbetsmiljö.
I arbetstidslagen finns till exempel grÀnser för hur mÄnga timmar du som arbetstagare som mest fÄr arbeta och nÀr och hur lÄnga viloperioder du minst ska ha. Det innebÀr bland annat att om du Àr tvungen att arbeta en helg pÄ ett event eller om du till exempel har ansvar för att uppdatera sociala medier kvÀllstid behöver du fÄ skÀlig ÄterhÀmtning.
Arbetsmiljöverket utfÀrdar Àven föreskrifter som nÀrmare beskriver vilket ansvar din chef har för din arbetsmiljö. Bland annat bör din chef se till att dina resurser anpassas till de krav som stÀlls i arbetet. I praktiken innebÀr det att om kraven Àr större Àn resurserna, Àr det din chefs ansvar att till exempel minska arbetsmÀngden, Àndra prioriteringsordningen, ge möjlighet till ÄterhÀmtning eller öka bemanningen.
DIK:s ombudsmÀn Àr experter pÄ dessa regler sÄ tveka inte att kontakta oss om du Àr orolig för din arbetsbelastning.
Jag hinner inte med alla mina arbetsuppgifter och det finns ingen tid för ÄterhÀmtning, vad ska jag göra?
Svar: Steg ett Àr alltid att prata med din chef. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för din arbetsmiljö, det betyder att du mÄste börja med att prata med din nÀrmsta chef. Ibland kan det kÀnns svÄrt men det Àr alltid första steget. Se till att boka in ett ordentligt möte dÀr din chef avsÀtter tid för att prata med dig.
Se sedan till att förbered dig sÄ gott du kan och fundera pÄ vilket stöd du behöver frÄn din chef. Beror din stress pÄ att du har för mÄnga arbetsuppgifter kanske du behöver du hjÀlp med att prioritera. Beror stressen pÄ en otydlighet i din roll sÄ kan det vara lÀge att titta pÄ rollbeskrivningen och tydliggöra den.
Har ni olika bild av ambitionsnivÄn kanske ni behöver prata om det. Finns en förvÀntan att du ska arbeta kvÀllar och helger kanske ni behöver prata om hur du ska fÄ tid för ÄterhÀmtning.
Steg tvÄ Àr att kontakta skyddsombud, din lokala fackförening eller DIK centralt Har du vÀnt dig till din chef men inte fÄtt nÄgot gehör Àr det lÀge att ta hjÀlp frÄn skyddsombud eller fackförbund. Om det finns kollektivavtal pÄ arbetsplatsen kan den lokala föreningen eller en ombudsman pÄ DIK hjÀlpa till att föra din talan i förhÄllande till din chef.
Alla arbetsplatser med fem eller fler anstĂ€llda har Ă€ven en skyldighet att ha ett skyddsombud som du ocksĂ„ kan vĂ€nda dig till. Saknar ni skyddsombud, kan du höra av dig till DIK för hjĂ€lp med att utse ett. Ăr du osĂ€ker vart du ska vĂ€nda dig kan du alltid kontakta DIK. Vi behandlar allt som sĂ€gs konfidentiellt och tar aldrig kontakt med arbetsgivaren om du inte vill det.
Jag Àr nyexad och rÀdd för att brÀnna ut mig direkt nÀr jag lÀser jobbannonser. Vad ska jag tÀnka pÄ nÀr jag söker jobb?
Svar: Som nyutbildad kommunikatör Àr det lockade att acceptera ett jobb som man redan innan fÄr en dÄlig magkÀnsla av. Samtidigt som du sjÀlvklart vill fÄ möjlighet att visa vad du gÄr för kan det vara bra att se upp för nÄgra varningsflaggor nÀr du söker ditt allra första jobb:
Du som kommunikatör förvĂ€ntas göra jobbet för en hel kommunikationsbyrĂ„ Ăr det en annons som önskar att du ska kunna allt, vĂ„ga stĂ€lla frĂ„gor vid intervjun kring de arbetsuppgifter som rĂ€knas upp i annonsen. DĂ„ fĂ„r du en bĂ€ttre kĂ€nsla för förvĂ€ntningarna. Du kan Ă€ven ta hjĂ€lp av ditt nĂ€tverk för att ta reda pĂ„ mer om arbetsgivaren, har det varit hög personalomsĂ€ttning kan det till exempel vara en signal om att kraven pĂ„ rollen inte motsvarar de resurser som erbjuds.
Ensam i kommunikatörsrollen Om du Àr ensam kommunikatör pÄ ditt jobb har du ingen att ta stöd av och du mÄste sjÀlv kunna bedöma vad som Àr en rimlig arbetsmÀngd och -nivÄ. Risken Àr ocksÄ större att arbetsgivaren saknar kunskap kring kommunikatörsrollen. Detta kan leda till orimliga förvÀntningar pÄ vad du ska prestera. I början av karriÀren Àr det dÀrför alltid bra att ha kollegor att lÀra sig av och ta stöd av, sÀrskilt i kommunikatörsrollen.
Det saknas kollektivavtal Utan kollektivavtal Àr det svÄrare för oss som fackförbund att hjÀlpa till om det skulle bli problem pÄ arbetsplatsen. Det finns inte heller nÄgon garanti för att du fÄr ersÀttning vid till exempel övertid eller jour.
Uppfyller arbetsgivaren alla dessa tre kriterier och du dessutom Àr i början av karriÀren kan det vara en idé att leta vidare. Som medlem kan du boka karriÀrcoachning för mer rÄd och stöd inför att du söker ditt första jobb. Logga in pÄ mina sidor för att boka.
Vad kan jag göra för att förbÀttra arbetsmiljön pÄ min arbetsplats?
Svar: Det viktigaste arbetsmiljöarbetet Àr det som sker i förebyggande syfte. HÀr har alla möjlighet att bidra till en sund arbetsmiljö för hela arbetsplatsen.
Förtroendevald eller skyddsombud Ăr du skyddsombud eller lokalt fackligt förtroendevald har du en viktig roll i att se till att ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomför pĂ„ arbetsplatsen. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas att arbetsgivaren ser till att kontinuerligt undersöka, genomföra och följa upp verksamheten pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att ohĂ€lsa i arbetet förebyggs och en tillfredsstĂ€llande arbetsmiljö uppnĂ„s.
Ăven i de fall ohĂ€lsa uppstĂ„r har du som skyddsombud eller lokalt fackligt förtroendevald möjlighet att agera för att se till att arbetsgivaren vidtar Ă„tgĂ€rder för att hjĂ€lpa medarbetaren. HĂ€r finns DIK:s ombudsmĂ€n och jurister som stöd för dig i din roll sĂ„ att du aldrig behöver kĂ€nna dig osĂ€ker pĂ„ vad du kan eller bör göra i ett enskilt fall. Tveka inte att ta kontakt med oss.
Bjud in DIK till ditt jobb! Vill du att DIK ska komma till ditt jobb och prata om kommunikatörernas arbetsmiljö och hur du och dina kollegor kan göra för att förbÀttra er vardag pÄ jobbet? Boka in oss genom att skicka ett mejl till fraga@dik.se!
Medarbetare Ăven som medarbetare har vi ett gemensamt ansvar för oss sjĂ€lva och för vĂ„ra kollegor att inte bidra till en ohĂ„llbar arbetsmiljö. Saker vi kan göra för att bidra till en positiv arbetsmiljö kan vara att inte skicka epost eller ringa efter arbetstid, gĂ„ frĂ„n kontoret i rimlig tid, se till att ta ut semester och komptid.
Det Àr Àven viktigt att ta sina kollegors stressignaler pÄ allvar och stötta varandra i att hitta balans. SÀrskilt om du har arbetat lÀnge har du ett ansvar för att vilken kultur du för vidare till nya medarbetare. Genom att organisera sig i fackförbund kan man Àven hjÀlpa varandra att driva frÄgor om arbetsmiljö tillsammans och behöver inte göra det ensam.
För dig som chef Om du Àr chef finns det mycket du kan göra föra att förebygga en ohÀlsosam arbetsmiljö. Förutom det systematiska arbetsmiljöarbetet och att sjÀlv bidra till en sund kultur pÄ arbetsplatsen kommer hÀr ytterligare faktorer som frÀmjar en bra arbetsmiljö.
Ha nÀra och god kommunikation med dina medarbetare för att tidigt fÄnga upp signaler pÄ ohÀlsa och för att kunna hjÀlpa till att prioritera vid behov.
Ha rutiner och policys för vilka tider det Àr okej att kontakta varandra.
Se till att det finns utrymme för ÄterhÀmtning efter arbetstoppar.
Ha tydliga arbetsbeskrivningar och följ kontinuerligt upp vilka förvÀntningar som finns pÄ medarbetaren.
Betala skÀlig ersÀttning för beredskap om det Àr en del av arbetet, ex. bevakning av sociala medier, presstelefon etc.
Erbjud kontinuerlig kompetensutveckling till medarbetare som har behov av det.
Vad tjÀnar en kommunikatör?
Svar: Medianlönen för vÄra kommunikatörsmedlemmar ligger just nu pÄ 40 800 kronor. Som medlem i DIK har du tillgÄng till SACO-lönesök dÀr du sjÀlv kan hitta Ànnu mer löneinformation pÄ egen hand. Du kan Àven boka in en tid med en av vÄra lönecoacher som kan berÀtta mer och hjÀlpa till med tips och rÄd inför lönesamtalet.
Nyexad? DIK har en rekommenderad ingÄngslön pÄ 35 000 kronor för nyexade.
Vilken kompetensutveckling har jag rÀtt till?
Svar: I ett stÀndigt förÀnderligt samhÀlle krÀvs kompetensutveckling för att kunna leva upp till de krav som stÀlls i arbetet. Detta gÀller sÀrskilt inom kommunikatörsyrket dÀr utvecklingen gÄr sÀrskilt snabbt.
Det finns ingen lagstadgad rÀtt att fÄ kompetensutveckling som bekostas av arbetsgivaren. Med det sagt Àr kompetensutveckling en sÄdan faktor som forskning konstaterat bidrar till en friskare arbetsplats. Det kan dÀrför vara bra att redan vid din arbetsintervju stÀlla frÄgor om möjligheter till kompetensutveckling hos arbetsgivaren.
Ăven om din arbetsgivare inte vill bekosta kompetensutveckling finns det möjlighet att ordna det pĂ„ egen hand och vill du vara tjĂ€nstledigt för att studera kan inte din arbetsgivare neka dig den möjligheten. Det finns numera möjlighet att studera upp till ett Ă„r med 80 % av lönen genom ett omstĂ€llningsstudiestöd som bekostas av staten.
Funderar du pÄ att studera för att stÀrka din kompetens pÄ arbetsmarknaden, kontakta oss sÄ hjÀlper vi dig med regler och vad du behöver tÀnka pÄ.
Vilket stöd kan jag fÄ frÄn DIK om jag blir medlem?
Svar: Som medlem i DIK kan du fÄ stöd och hjÀlp i allt frÄn att granska anstÀllningsavtal och villkor innan du söker ett jobb till att företrÀda dig eller dina kollegor om arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter i arbetsmiljölagen. Du kan alltid vÀnda dig till vÄr jourtelefon med dina frÄgor och vÄra ombudsmÀn finns alltid dÀr som ett stöd om det skulle behövas.
Som medlem i en facklig organisation har du möjlighet att engagera dig för arbetsmiljön pÄ din arbetsplats genom att bilda en DIK-förening, Akademikerförening eller SACO-S-förening. Genom en förening kan ni arbeta lÄngsiktigt för att förbÀttra arbetsmiljön pÄ hela arbetsplatsen.